Handdarrningar kan bero på många olika orsaker, exempelvis alkoholmissbruk, ångest eller sjukdomar som Parkinsons sjukdom. Det finns flera läkemedel som används för att behandla tillståndet, medan alternativ medicin och renodlade avslappningsmetoder snarare betraktas som hanteringsstrategier än som verkliga behandlingsformer – de kan ge tillfällig lindring men botar inte grundproblemet. Allt eftersom nya behandlingar utvecklas väcks förnyat hopp för personer med handdarrningar. Idag är det bästa möjliga resultatet att lindra symtomen, eftersom det ännu inte finns något botemedel.
Enligt Cleveland Clinics artikel "Drug Treatments for Essential Tremor", uppdaterad den 21 juni 2004, kan vissa alternativa preparat som örtmediciner faktiskt förvärra symtomen hos personer med darrningar. Avslappningsmetoder kan vara hjälpsamma för dem vars darrningar hänger samman med ångest, men räknas inte som en verklig behandling i rehabiliteringens mening. Medicinsk intervention har visats minska svårighetsgraden av darrningar, och idag finns ett fåtal utvalda läkemedel som kan användas.
Inderal verkar över tid för att dämpa darrningar. Eftersom läkemedlet tillhör gruppen betablockerare måste puls och blodtryck kontrolleras regelbundet innan en långverkande version kan förskrivas. Betablockerare medför risker som svimningsanfall, sexuell dysfunktion och långsam hjärtfrekvens.
Mysoline har bedömts vara lika effektiv som Inderal när det gäller att dämpa darrningar och är ofta det mest användbara läkemedlet mot handdarrningar. Det verkar i 24-timmarsblock, och patienter kan med tiden utveckla tolerans mot läkemedlet. Mysoline används även när patienter inte tål Inderal. Läkemedlet kan orsaka problem med blodkroppar och benmärg samt andra biverkningar som förvirring, gångsvårigheter och trötthet.
Två typer av Botox används mot darrningar: botulinumneurotoxin typ A och Myobloc (subtyp B). Båda benämns "BoNT" och är ofta använda läkemedel vid darrningar liksom vid andra rörelsestörningar. Läkemedlen injiceras direkt i det drabbade området och verkar genom att tillfälligt förlama musklerna, vilket minskar darrningarna. Injektioner ges vanligtvis var tredje månad och kan stoppa darrningar i huvud och röst samt de som specifikt sitter i handen.
Vissa patienter har rapporterat att alkoholkonsumtion minskar darrningarnas svårighetsgrad. Alkohol saktar ner centrala nervsystemet och hjärnan, vilket kan ge en tillfällig avslappnande effekt. Detta är dock ingen rekommenderad behandlingsmetod – särskilt inte eftersom alkohol självt kan vara en utlösande orsak till darrningar och risken för missbruk är stor.
Bensodiazepiner används främst vid ångestsyndrom och kan prövas som sista utväg för patienter som inte svarat positivt på annan läkemedelsbehandling. Denna typ av läkemedel påverkar darrningar som utlöses av upphetsning, ångest och stress. Vanliga biverkningar är minnesproblem, förvirring och sedering.
Det finns alltså flera olika behandlingsvägar för handdarrningar – från betablockerare och antiepileptiska läkemedel till botulinumtoxininjektioner. Vilken behandling som passar bäst beror på darrningarnas orsak, svårighetsgrad och patientens allmänna hälsa. Valet bör alltid göras i samråd med läkare, som kan väga nytta mot risk för biverkningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online