En kolloidcysta är en godartad tumör som oftast är belägen nära hjärnans centrum, framför allt i den tredje ventrikeln. När denna långsamt växande tumör ökar i storlek över tid kan den blockera flödet av cerebrospinalvätska (CSF), vilket gör att vätskan ansamlas i hjärnans ventriklar – ett tillstånd som kallas hydrocefalus. Detta leder till ett förhöjt intrakraniellt tryck och kan i värsta fall orsaka koma eller döden om det inte behandlas i tid.
De flesta patienter med kolloidcysta drabbas av återkommande huvudvärk, svaghet i armar eller ben, eller episoder av medvetslöshet. Vuxna i åldern 50–60 år löper störst risk att utveckla denna typ av tumör, men i sällsynta fall kan även barn drabbas – då med en högre risk för allvarliga komplikationer.
Ett öppet mikrokirurgiskt ingrepp eller en kraniotomi kan utföras för att avlägsna cystan. Denna metod passar särskilt symtomatiska patienter eller personer med stora kolloidcystor som ännu inte visar tecken på hydrocefalus. Tekniken, även känd som interhemisfärisk mikrokirurgisk cystborttagning via mikrokraniotomi, använder moderna bildfusionsenheter och neuronavigationsteknik. Detta gör det möjligt för neurokirurger att operera och ta bort cystan utan att skada omgivande hjärnvävnader. Eftersom cystan ligger djupt inne i kranialvävnaderna tar hela proceduren dock längre tid än andra definitiva kirurgiska ingrepp.
Endoskopisk borttagning är en betydligt mindre invasiv metod jämfört med kraniotomi. Detta högt utvecklade förfarande kräver endast mycket små öppningar i kranialbenet för att möjliggöra dränering eller fullständig borttagning av kolloidcystan djupt inne i hjärnan.
Vid transkortikal mikrokirurgisk borttagning med 11,5 mm-hylsa görs snitt av samma storlek som vid endoskopi. Skillnaden är att hylstekniken använder ett brett spektrum av mycket moderna mikrokirurgiska instrument. Med hjälp av avancerad bildbehandling och neuronavigationsteknik kan neurokirurgen välja en säkrare väg som minimerar risken för skador på omgivande hjärnvävnader när cystan avlägsnas.
Vid resektion gör neurokirurgen ett litet snitt på cirka 2,5 cm bakom patientens hårfäste. Genom snittet förs ett upplyst, flexibelt fiberoptiskt instrument (endoskop) in i hjärnans ventriklar och navigeras fram till området där tumören finns. När tumören har lokaliserats appliceras elektrisk ström på dess väggar för att koagulera dem. Med skarp dissektion öppnas därefter cystan, varefter dess innehåll avlägsnas med sugkatetrar. Slutligen tas hela cystväggen bort och små kvarvarande partiklar förstörs med elektrisk ström innan endoskopet tas ut och snittet stängs.
Hela resektionen tar normalt cirka 45 minuter till en timme, och patienten kan oftast lämna sjukhuset inom 1–2 dagar förutsatt att inga komplikationer uppstår.
I vissa fall krävs en kirurgiskt placerad shunt för cerebrospinalvätska (CSF). En ventrikulär shunt behövs om borttagning av cystan bedöms vara för riskabel på grund av ett alltför högt intrakraniellt tryck. Shunt rekommenderas även om hydrocefalus kvarstår efter att kolloidcystan har tagits bort.
Kontakta läkare om du upplever ihållande eller svår huvudvärk, synrubbningar, balansproblem eller plötsliga medvetslöshetsepisoder. Tidig diagnos med magnetresonanstomografi (MR) eller datortomografi (CT) är avgörande för att kunna välja rätt behandlingsmetod och undvika allvarliga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online