Så behandlas Wallenbergs syndrom – en komplett guide

Wallenbergs syndrom orsakas av skada på antingen arteria vertebralis eller arteria cerebelli inferior posterior i hjärnstammen. Syndromet uppträder ofta som en komplikation efter en stroke och kännetecknas av kraftiga tal- och sväljsvårigheter, illamående, kräkningar, nedsatt balansförmåga, partiell förlamning samt minskad känsel för smärta och temperatur.

I den här guiden går vi igenom de viktigaste behandlingsmetoderna och vad du kan göra för att hantera symtomen på bästa sätt.

Vad du behöver

• Matningssond
• Smärtlindrande läkemedel
• Neurolog
• Logoped

Instruktioner steg för steg

1. Förstå orsaken till syndromet

Det är viktigt att veta att Wallenbergs syndrom orsakas av irreversibla hjärnskador, så kallade infarkter. En infarkt uppstår när ett område av hjärnvävnaden dör till följd av ett avbrutet blodflöde. Syndromet i sig kan inte behandlas direkt, utan hanteras genom samma metoder som används vid stroke, vilket ofta ligger bakom tillståndet.

2. Underlätta sväljningen med matningssond

Patienter med Wallenbergs syndrom har ofta svårt att kontrollera munens motorik, och i vissa fall blir det nästan omöjligt att svälja på egen hand. En matningssond kan därför bli nödvändig. Din läkare eller en legitimerad sjuksköterska kan instruera dig i korrekt användning, om sonden ska användas i hemmet.

3. Boka tid hos en logoped

Kontakta en logoped för att utreda omfattningen av talsvårigheterna. Genom tätt samarbete med en tal- och språkspecialist kan patienter med Wallenbergs syndrom ofta nå en nästintill fullständig återhämtning av talet. Hur stor förbättringen blir beror dock starkt på det enskilda fallet och hur omfattande skadan på hjärnstammen är.

4. Behandla kronisk smärta med receptbelagda läkemedel

Kronisk smärta orsakad av tillståndet kan lindras med receptbelagd smärtlindring. Opioidanalgetika förskrivs ofta till patienter med Wallenbergs syndrom när andra smärtlindrare inte räcker till.

5. Var realistisk med återhämtningsprocessen

Det är viktigt att förstå att återhämtningen ser olika ut för olika personer. Vissa patienter tillfrisknar snabbt och återfår nästan full hälsa inom några veckor eller månader efter att behandlingen påbörjats. Andra drabbade lever dock med symtom under lång tid – ibland i flera år. Tillståndets natur, tillsammans med den hjärnskada som följer med det, innebär tyvärr att inga garantier kan ges.