Fotfrakturer är relativt vanliga och kan vara mycket smärtsamma. Benen i foten kan brytas genom fall, vridningar i onaturliga riktningar eller genom direkt trauma från ett tungt eller hårt föremål som slår mot eller faller ner på foten. Foten består av hela 26 ben, och samtliga kan drabbas av frakturer. Benbrott kan även uppstå till följd av kalciumbrist, exempelvis vid sjukdomar som benskörhet (osteoporos).
Fotens 26 ben omfattar calcaneus (hälbenet) och talus i bakfoten, flera ben i mellifoten – däribland de tre kilebenen (ossa cuneiformia) – samt 19 ben i framfoten, vilka inkluderar metatarsalbenen och tårnas phalanger. Barn är mer benägna att drabbas av benbrott än vuxna, eftersom deras ben generellt är mindre förhärdade och svagare. Vuxna drabbas däremot oftare av stukningar än frakturer, eftersom deras fullbildade ben är starkare än ligament och brosk.
Frakturer delas in i flera kategorier: enkla frakturer, sammansatta frakturer, öppna frakturer och slutna frakturer. En enkel fraktur innebär endast ett brott, medan sammansatta frakturer består av flera brott i foten. Vid en öppen fraktur sticker benet ut genom huden, medan brottet vid en sluten fraktur ligger under intakt hud.
Klassificeringen beror också på exakt var skadan sitter:
Den vanligaste typen är dock stressfrakturen, som består av små sprickor i benet snarare än ett verkligt genombrott. Stressfrakturer orsakas av överbelastning av foten över tid. Lämnas de obehandlade kan sprickorna utvecklas till fullständiga benbrott.
För att fastställa rätt behandling kan läkaren använda sig av röntgen, benscintigrafi, datortomografi (CT), magnetkamera (MRI) eller ultraljud. Beroende på var den misstänkta frakturen sitter kan läkaren trycka över det femte metatarsalbenet eller över båtbenet (os naviculare) för att avgöra var det gör ont. Du kan också bli ombedd att ta några steg för att läkaren ska kunna bedöma hur mycket vikt du klarar att belasta foten med.
Att stabilisera foten och hålla den förhöjd underlättar läkningen och minskar svullnaden. Har du brutit en tå kan den splintas mot en intilliggande tå – en metod som kallas "buddy taping" eller tejpning. Vissa fotfrakturer kräver gips för att läka ordentligt, medan allvarligare frakturer kan behöva opereras.
De flesta frakturer kan initialt behandlas hemma med stabilisering och höjdläge. Är du osäker på vad du bör göra rekommenderas att du kontaktar din vårdcentral eller ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Sök dock omedelbart akut vård – ring 112 eller ta dig till närmaste akutmottagning – om du upplever något av följande:
- Foten är blå, känslolös och/eller kall.
- Foten är deformerad eller vinklad i fel riktning.
- Det finns ett stort öppet sår i närheten av det misstänkta brottet.
- Du har svår, olidlig smärta.
- Du börjar må dåligt eller har annan stor oro kopplad till skadan.
Det bästa sättet att skydda fötterna mot skador är att bära väl sittande skor, särskilt om du lever en aktiv livsstil eller idrottar regelbundet. Har du diagnostiserats med benskörhet, eller riskerar att drabbas av den, kan du skydda dig genom att ta föreskrivna läkemedel enligt anvisning, äta en näringsrik och balanserad kost samt undvika aktiviteter och rörelser som belastar skelettet på riskabla sätt. Generellt sett bidrar ett bra vitaminintag – särskilt kalcium och D-vitamin – och sunda försiktighetsåtgärder vid fysisk aktivitet till att minska risken för alla typer av frakturer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online