
Delar av echinaceaväxten har länge använts av många indianstammar i Nordamerika för medicinska ändamål. Rötterna maldes och applicerades på ormbett, sår och insektsbett. Te bryggdes på rötter, blad eller frön för att behandla åkommor som påssjuka, mässling, artrit, förkylning och influensa. Växten tuggades även för att lindra tandvärk och ont i tandköttet.
Cherokee-stammarna tillskrivs äran att ha introducerat echinacea för de europeiska kolonisatörerna i Amerika. Cherokee-folk bodde i östra Tennessee, men det är idag okänt om just Echinacea tennesseensis var den variant de använde.
Innan kolonisatörerna flyttade in och tog över deras marker beboddes Tennessee av chickasaw-, koasati-, quapaw-, shawnee-, yuchi- och cherokeestammarna. Cherokeeerna kallade echinacea för Gvnege tsunvsta. Både cherokee- och chickasawfolket är kända för att ha använt echinacea flitigt för att behandla hälsoproblem bland stammedlemmarna.
Växten hade dock fler användningsområden än de medicinska. Vissa indianer använde blomhuvudena som kammar, och barn lekte med blommorna och stjälkarna. Barnen slog stjälkarna mot varandra och flätade ihop dem så att blomhuvudena hakade fast i varandra.
Moderna forskare har fastställt att tre huvudsakliga echinaceavarianter innehåller de medicinska egenskaper som indianerna värdesatte: Echinacea purpurea, Echinacea angustifolia och Echinacea pallida. Analyser av dessa tre arter har visat att de är gynnsamma för immunförsvaret och kan lindra cirkulationsproblem.
Ett enkelt sätt att avgöra om en echinacea är medicinsk verksam är att tugga på bladen. Känns munnen domnad efteråt är varianten medicinsk effektiv.
Hittar du Echinacea tennesseensis till salu som växtläkemedel bör du inte köpa den. Varianten tennesseensis är nära utrotning och får inte skördas eller bearbetas kommersiellt. Köper du däremot växten som trädgårdsväxt bidrar du till artens återhämtning. Ju fler som bevarar och förökar denna variant, desto större blir chanserna att arten överlever på lång sikt.
När du odlar Echinacea tennesseensis för att bevara arten kan du testa bladen själv. Tugga på ett blad och observera effekten på tungan. Känner du en lätt domning vet du att din växt har samma medicinska egenskaper som släktingarna angustifolia, purpurea och pallida. Uppstår ingen domning har du en variant som snarare passar som hårkam eller leksak – precis som indianerna en gång använde den.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online