Antibiotika är kraftfulla läkemedel som läkare förskriver när patienter behöver bekämpa infektioner. Tyvärr verkar de endast mot bakteriella infektioner samt infektioner orsakade av svamp och vissa parasiter. Mot virus har de ingen effekt, och trots sin styrka måste läkemedlet tas exakt enligt läkarens anvisningar. I takt med att allt fler antibiotikaresistenta bakterier utvecklats har också antibiotikan förändrats. Antibiotika är emellertid inget mirakelmedel – det kan till och med i vissa fall bidra till just bihåleinflammation.
En person som lider av bihåleinflammation tror sig ofta ha en vanlig förkylning, eftersom symtomen liknar varandra. Skillnaden är att en förkylning vanligtvis går över inom en vecka eller mindre, medan en bihåleinflammation dröjer sig kvar. Enligt Neil Bhattacharyya, docent i oto- och laryngologi vid Harvard Medical School i Boston, är ”skillnaden svår att avgöra och ingen enskild regel passar alla”. Andra vanliga symtom är huvudvärk, ömhet i ansiktet, smärta eller tryck över bihålorna vid framåtlutning samt feber. Även grumligt och missfärgat nässekret, halsont, hosta och nästäppa kan förekomma.
Antibiotika kan användas för att behandla bihåleinflammation som beror på bakterier. Patienter med misstänkt bakteriell bihåleinflammation får dock sällan antibiotika direkt – vanligtvis krävs att symtomen varat i mer än en vecka och inte lindrats av receptfria nässprayer. Om en bihåleinflammation lämnas obehandlad kan den i sällsynta men allvarliga fall leda till livshotande sjukdomar som hjärnhinneinflammation.
Det finns två typer av bakterier: nyttiga bakterier, som lever i tarmen, hjälper till att smälta maten och stärker immunförsvaret, och skadliga bakterier, som orsakar sjukdom och infektion. Antibiotikan skiljer inte mellan de två, vilket innebär att intag innan en bakteriell infektion konstaterats kan skada mer än det gagnar. Enligt Annapolis Chronic Fatigue and Fibromyalgia Research Center kan kortvarig bihåleinflammation förvandlas till en kronisk infektion av antibiotikabehandling. Svampinfektioner, som länge kopplats samman med antibiotikabruk hos kvinnor, kan även sprida sig till bihålorna. Enligt Marjorie Greenfield vid Case School of Medicine och University Hospitals of Cleveland visar studier att mellan 25 och 70 procent av kvinnliga patienter utvecklar svampinfektion efter antibiotikakur.
När de nyttiga bakterierna dödas under antibiotikabehandlingen kan de skadliga bakterierna växa tillbaka starkare än innan behandlingen påbörjades. Tarmen blir då en grogrund för candidajäst, som sprids via kroppens slemhinnor. Enligt Mark Andrew Hawyes, grundare och vd för Sinus-Wellness.com, ”har Mayo Clinic bedrivit forskning kring ursprunget till jästinfektioner i bihålorna. Resultaten tyder på att någon form av svamp (jäst är förstås en sorts svamp) kan vara boven i dramat”.
I Mayo Clinics studie konstaterades att de flesta personer med kronisk bihåleinflammation hade jäst- eller svampväxt i sina bihålor. Läkaren Jacob Teitelbaum menar att konservativa behandlingsformer som nässköljningar är effektiva mot kronisk bihåleinflammation, men att man samtidigt måste bekämpa själva svampinfektionen. Teitelbaum rekommenderar en låg dos kortison för att minska svullnaden i bihålorna samt ett svampdödande läkemedel för att eliminera den underliggande jästväxten som gav upphov till inflammationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online