1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Influensa – riktlinjer för behandling och när du bör söka vård

De flesta blir kvitt influensen efter några dagars vila hemma. Personer med underliggande sjukdomar eller nedsatt immunförsvar kan dock utveckla komplikationer av virusinfektionen som i värsta fall kan bli livshotande. Att veta när du bör söka vård, hur du bäst vårdar dig själv och vilka receptbelagda läkemedel som finns vid svåra fall är avgörande – både för din egen skull och för att stoppa smittspridningen.

Egenbehandling i hemmet

Har du insjuknat i influensa och varken lider av andra sjukdomar eller har ett försvagat immunförsvar är det bästa du kan göra att stanna hemma och vila, så att immunförsvaret får kraft att bekämpa infektionen. Drick rikligt med vatten och juice och ät varm soppa för att undvika vätskebrist. Kycklingsoppa kan dessutom hjälpa till att lösa upp nästäppa och lindra influensasymtomen.

Receptfria smärtstillande medel samt preparat mot förkylning och influensa kan lindra besvären tills infektionen går över. Följ alltid doseringsanvisningarna noggrant. Ge aldrig acetylsalicylsyra (aspirin) till barn eller tonåringar, och rådfråga läkare innan du ger barn läkemedel som innehåller paracetamol. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC (Centers for Disease Control and Prevention) bör du stanna hemma i minst 24 timmar efter att febern gått ner – och utan febernedsättande mediciner – för att inte smitta andra.

När ska du söka vård?

Vissa grupper löper större risk att utveckla komplikationer av influensa. Enligt den amerikanska forskningsorganisationen National Institute of Allergy and Infectious Diseases bör du kontakta vården om du har influensa och är gravid eller över 65 år. Barn under 5 år bör också få medicinsk uppmärksamhet vid influensasymtom, och det är extra viktigt att spädbarn under 2 år undersöks av läkare.

Personer med kronisk lungsjukdom, hjärtsjukdom eller astma, med försvagat immunförsvar på grund av mediciner eller sjukdomar som hiv, aids eller cancer, samt de under 19 år som står på långvarig aspirinbehandling, bör undersökas om de får influensasymtom. Detsamma gäller om du har en blodsjukdom, endokrin sjukdom, njur-, lever- eller metabolisk sjukdom och misstänker att du drabbats av influensa.

Andnöd, bröstsmärta, förvirring, kraftiga kräkningar och yrsel är akuta varningstecken på möjliga komplikationer hos vuxna. Sök omedelbart vård om du får något av dessa symtom. Utöver ovanstående symtom bör barn få akut vård om de vägrar dricka, inte vaknar eller inte reagerar på omgivningen. Barn som får utslag tillsammans med feber eller som uppvisar blåaktig hudfärg bör också genast föras till läkare.

Receptbelagd behandling

Vid allvarliga influensafall kan läkare förskriva antivirala läkemedel som bekämpar infektionen och hjälper patienten att tillfriskna snabbare. Antivirala mediciner kan även förebygga allvarliga komplikationer. De två vanligaste antivirala läkemedlen mot influensa är Tamiflu och Relenza. Tamiflu tas oralt i tablettform, medan Relenza inhaleras. Personer med luftvägssjukdomar, såsom lungsjukdom eller astma, bör inte använda Relenza. Vanliga biverkningar av antivirala läkemedel är illamående, kräkningar, yrsel och aptitlöshet. Tamiflu kan i vissa fall orsaka förvirring och öka risken för självskadebeteende, särskilt hos barn.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online