Centers for Disease Control and Prevention (CDC) i USA har utvecklat riktlinjer för hur ett fall av influensa ska definieras – ofta benämnt som influensaliknande sjukdom (ILI). Definitionerna uppdateras löpande i takt med att nya influensastammar uppträder, vilket gör dem till ett viktigt verktyg inom smittskyddsövervakningen.
Enligt CDC definieras mänsklig influensa, eller ILI, av en kroppstemperatur över 100 grader Fahrenheit (cirka 37,8 °C) i kombination med hosta och/eller halsont hos patienten. Båda dessa kriterier måste alltså vara uppfyllda för att ett fall ska räknas som influensaliknande sjukdom.
I motsats till vad många tror innebär inte frossa, muskelvärk, rinnande näsa och nästäppa automatiskt att en patient lider av influensa. För att uppfylla den officiella definitionen krävs dessutom feber tillsammans med halsont eller hosta. Symtom som enbart består av förkylningsliknande besvär räcker alltså inte.
Det är fullt möjligt att en patient har både feber över 37,8 °C och halsont utan att drabbats av influensa. Genom ytterligare provtagning kan andra sjukdomar uteslutas, exempelvis streptokockinfektion i halsen. Därför bör läkare alltid komplettera den kliniska bedömningen med relevanta laboratorietester vid behov.
CDC anger att infektion med ett nytt influensa A-virus liknar de mer vanligt förekommande humana influensavirusen H1 och H3, men samtidigt skiljer sig från dem. Från och med 2009 omfattar de nya influensatyperna bland annat fågelinfluensa, svininfluensa, H1N1 samt andra influensavirus med ursprung hos däggdjur.
Nya influensafall kan bekräftas genom laboratorieanalyser som utförs av CDC. Misstänkta fall har redan testats och väntar på bekräftelse från myndigheten. Troliga fall avser däremot patienter som inte har testats, men som uppvisar de definierade symtomen och dessutom haft kontakt med ett bekräftat fall. Denna indelning hjälper hälsomyndigheter världen över att snabbt identifiera och hantera potentiella utbrott.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online