Sekundära infektioner efter influensa: Varför de händer och hur du förebygger dem

Varför influensa predisponerar för sekundär infektion

1. Epitelsskada: Virus dödar ciliat respiratoriskt epitel → nedsatt mukociliär clearance.
2. Immunmodulering: Typ I IFN-svar undertrycker neutrofilrekrytering & makrofagfunktion; lymphopeni.
3. Receptorexponering: Viral neuraminidas avslöjar bakteriella adesionsreceptorer (t.ex. trombocyter-aktiverande faktor-receptor för S. pneumoniae).
4. Slemförändringar: Hypersekretion + ändrad viskositet → bakteriell biofilm-nisch.
5. Förlängd virusutsöndring: Dagar till veckor av smittsamhet och inflammation.

Vanliga sekundära patogener

• Bakterier: Streptococcus pneumoniae (mest vanlig), Staphylococcus aureus, Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis.
• Virus: RSV, coronavirus, parainfluenza (ko-infektion eller sekventiell).
• Svampar: Aspergillus hos immunförsvagade.

Kliniska syndrom

• Bakteriell lunginflammation (typiskt: plötslig feberåterkomst efter initial bättring)
• Sinusit, otit media
• Förvärrning av KOL/astma
• Sepsis, ARDS

Forebyggande

• Årlig influensavaccination – minskar primärinfektion & svårighetsgrad.
• Pneumokockvacciner (PCV20 eller PPSV23 enligt riktlinjer).
• Handhygien, munskydd, ventilation under influensäsong.
• Tidig antiviral behandling (oseltamivir, baloxavir) inom 48 h för riskgrupper.
• Rökstopp – återställer slemhinnans immunförsvar.