Är förkylning en virus- eller bakteriesjukdom?

Förkylningen är en virussjukdom, inte en bakteriell sådan. Den kan orsakas av fler än 200 olika virus, men de vanligaste bovarna är rinovirus, coronavirus och respiratoriskt syncytialt virus (RSV). Eftersom virus är orsaken spelar antibiotika ingen roll vid en vanlig förkylning – något som många ändå missförstår.

Rinovirus – den största boven

De 110 identifierade rinovirusstammarna står för upp till 40 procent av alla förkyllningar. Smittspridningen når sin topp i sensommar och tidig höst, följt av en andra topp under våren.

Coronavirus

Endast tre till fyra typer av coronavirus, som vanligtvis cirkulerar under vinterhalvåret, har identifierats som sjukdomsorsakande hos människor. Tillsammans orsakar de cirka 20 procent av alla förkyllningar. De allvarliga SARS-utbrotten (svår akut respiratorisk sjukdom) som inträffade 2002, 2003 och 2004 däremot orsakades av ett då helt nyupptäckt coronavirus.

Respiratoriskt syncytialt virus (RSV)

RSV ligger bakom ungefär 10 procent av alla förkyllningar, och det är framför allt spädbarn och små barn som drabbas. Utbrott sker oftast i februari och mars, men viruset kan spridas under hela hösten, vintern och våren.

Så behandlas en förkylning

Det finns ingen botande behandling för förkylning – vården är helt stödjande. Det innebär:

• Vila och återhämtning tills kroppen bekämpat viruset.
• Receptfria läkemedel som lindrar symtomen, exempelvis avsvällande nässpreparat, hostdämpande medel och antihistaminer.
• Egenvård som att gurgla med saltvatten och dricka rikligt med vätska.

Vanlig missuppfattning om antibiotika

Antibiotika hjälper dig inte att bli frisk från en förkylning snabbare, eftersom preparaten bara verkar mot bakterier – inte virus. Antibiotika behövs endast om en sekundär bakteriell infektion utvecklas, till exempel bihåleinflammation, bronkit, lunginflammation eller öroninflammation. Att använda antibiotika i onödan bidrar dessutom till antibiotikaresistens, ett växande hot mot folkhälsan.