Bihåleinflammation – symtom, orsaker och behandling

```html

Bihåleinflammation (sinusit) uppstår när bihålorna eller näsgångarna blir inflammerade. Tillståndet delas ofta in i två former: akut och kronisk. De båda formerna har delvis olika symtom och kan utlösas av svamp-, virus- eller, mer sällan, bakterieinfektioner. En akut bihåleinflammation varar vanligtvis i upp till åtta veckor, medan den kroniska formen kan pågå betydligt längre. Bihåleinflammation går oftast att bota, men i ovanliga fall kan komplikationer som hjärnhinneinflammation (meningit), beninflammation (osteomyelit), infektion kring ögat (orbital cellulit) eller en böld (abscess) uppstå.

Vanliga orsaker

Bihålorna är luftfyllda håligheter i skallen som kläds med slemhinnor. När bihålorna blockeras börjar bakterier och andra mikroorganismer lätt växa, vilket leder till ansamling av segt slem och därmed inflammation. Vanliga bakomliggande faktorer är:

• avvikande nässkiljevägg (devierat septum)
• förkylning eller annan luftvägsinfektion
• nedsatt funktion i flimmerhåren (cilierna), exempelvis vid Kartageners syndrom
• luftföroreningar och irriterande kemikalier
• försvagat immunförsvar

Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC drabbas de flesta med akut virusbetingad bihåleinflammation efter en infektion i de övre luftvägarna. Den kroniska formen kan däremot bero på svamp, bakterier eller virus. Allergier, återkommande luftvägsinfektioner, tumörer och näspolyper är de vanligaste orsakerna till kronisk bihåleinflammation.

Typiska symtom

Enligt American Academy of Otolaryngology–Head and Neck Surgery diagnostiseras och behandlas bihåleinflammation ibland inte korrekt, eftersom många symtom liknar dem vid förkylning eller allergi.

Symtomen skiljer sig något mellan vuxna och barn. Hos vuxna brukar besvären följa på en förkylning som förvärras efter fem till sju dagar. Klassiska symtom är:

• huvudvärk och tryck över kinderna eller pannan
• feber
• ont i halsen
• slem som rinner ner i halsen (postnasalt dropp)
• hosta
• dålig andedräkt eller nedsatt luktsinne
• trötthet
• täppt näsa och nässekretion

Hos barn är vanliga tecken tre dagars mörkt nässekretion med hög feber, nässekretion i mer än tio dagar samt en luftvägsinfektion eller förkylning som förvärras efter att ha förbättrats.

Akut och kronisk bihåleinflammation har i stort sett samma symtom – skillnaden är att besvären vid den kroniska formen varar längre, ofta i flera månader.

Behandling

Om inflammationen orsakas av bakterier (ofta vid kronisk bihåleinflammation) kan antibiotika vara en effektiv behandling. Vid akut bihåleinflammation, som oftast beror på virus eller irritation, hjälper dock inte antibiotika. Då kan receptfria läkemedel istället lindra besvären.

Du kan dessutom själv lindra symtomen genom att:

• dricka rikligt med vätska för att tunna ut slemmet
• andas in ånga två till fyra gånger per dag
• lägga en fuktig, varm trasa över näsområdet flera gånger dagligen
• använda luftfuktare hemma

Antihistaminer och kortikosteroidspray för näsan kan också användas för att minska svullnaden i näshålorna.

Så förebygger du bihåleinflammation

• Tvätta händerna ofta och noggrant.
• Minska stressen i din vardag.
• Ät gott om frukt och grönsaker rika på antioxidanter för att stärka immunförsvaret.
• Behandla förkylningar, influensa och allergier snabbt.
• Drick mycket vätska för att hålla slemhinnorna fuktiga.
• Undvik tobaksrök och luftföroreningar.
• Använd avsvällande nässprej vid infektion i de övre luftvägarna.
• Undvik nära kontakt med personer som har förkylning eller influensa.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om symtomen varar längre än tio dagar. Sök även vård om du fortfarande har besvär trots korrekt antibiotikabehandling, om du får hög feber eller svår huvudvärk, eller om du drabbas av bihåleinflammation flera gånger inom ett år.