Influensa A och B är de två huvudtyperna av influensavirus. Båda typerna orsakar varje år utbrott av smittsam sjukdom. Även om vem som helst kan drabbas är gravida, småbarn, äldre och personer med vissa kroniska sjukdomar särskilt utsatta. Influensa kan i värsta fall vara livshotande, men hälsoorganisationer arbetar ständigt med att utveckla nya och mer effektiva behandlingsalternativ.
Både influensa A och influensa B räknas som säsongsbetonade former av sjukdomen. Influensasäsongen börjar vanligtvis på hösten och når sin topp mellan december och mars. Även om båda typerna kan ge upphov till sjukdom brukar typ A orsaka allvarligare symtom.
Det bästa sättet att hantera influensa är att undvika den helt, och det vanligaste skyddet är vaccination. Inför varje influensasäsong tar Världshälsoorganisationen (WHO) fram rekommendationer för den kommande säsongens vaccin. Läkemedelsföretag tillverkar sedan vaccinerna utifrån dessa riktlinjer och gör dem tillgängliga för allmänheten.
Om du väljer att vaccinera dig bör du göra det så snart som möjligt efter att säsongsvaccinet blivit tillgängligt. Det tar ungefär ett par veckor innan vaccinet ger fullt skydd, och det går dessutom att insjukna långt före säsongens topp. Som alternativ till spruta kan friska personer mellan 2 och 49 års ålder använda ett nasalt vaccin i form av nässpray. Ett välsammansatt vaccin ger gott skydd för de flesta under 65 år, men inget vaccin kan helt eliminera risken att bli sjuk. Rådfråga din läkare om risker och fördelar med säsongsinfluensavaccination.
Om du ändå drabbas av influensa inkluderar symtomen oftast frossa, feber över 38,3 °C (hos barn ibland upp emot 40,5 °C), huvudvärk, svettningar, torrhosta, trötthet, svaghet samt muskel- och ledvärk. Barn kan också drabbas av kräkningar och diarré. I de flesta fall består standardbehandlingen av rikligt med vila och tillräckligt vätskeintag. Receptfria läkemedel kan lindra besvären, men kom ihåg att aldrig ge acetylsalicylsyra (till exempel Aspirin) till barn eller tonåringar.
Hos friska individer avtar influensasymtomen normalt och försvinner av sig själva. Livshotande komplikationer kan dock uppstå, särskilt hos de riskgrupper som nämns ovan. Om du är orolig för din egen hälsa eller för ditt barns eller en närståendes hälsa bör du kontakta din läkare så snart som möjligt.
På läkares ordination kan även antivirala läkemedel användas för att behandla eller förebygga influensa. Exempel på sådana läkemedel är oseltamivir (Tamiflu) och zanamivir (Relenza). Trots att de är effektiva har preparaten egna biverkningsrisker, bland annat illamående, aptitlöshet och kräkningar. Tamiflu kan även leda till förvirring och ökad risk för självskada, och patienter som använder läkemedlet bör övervakas för tecken på onormalt beteende. Diskutera alltid med din läkare för en fullständig genomgång av fördelar och nackdelar med dessa mediciner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online