Varje dag söker många människor läkarvård med symtom som liknar vanlig förkylning eller influensa. De två åkommorna hänger ofta ihop, men många vet egentligen inte skillnaden mellan influensa och förkylning. Det vi i alla fall vet är att ingen av dem kan botas – men det finns läkemedel som lindrar besvären. Utmaningen är att veta om du har drabbats av riktig influensa eller bara en vanlig förkylning, innan du kan behandla den på rätt sätt.
Förkylningssymtom brukar vara lokaliserade till huvudet. Typiska tecken är snuva, halsont och nysningar. De flesta drabbas under de kalla årstiderna höst och vinter, eftersom man då tillbringar mycket tid inomhus tillsammans med andra. Den centralvärme som finns i de flesta hem torkar ut näsans slemhinnor, vilket ökar risken för infektioner.
Man kan dock få förkylning när som helst på året. Eftersom det finns så många olika virusstammar som orsakar förkylning – hela 200 stycken – är det inte ovanligt att en person drabbas flera gånger under ett och samma år.
Influensa är en luftvägsinfektion som orsakas av virus, och debuterna skiljer sig markant från förkylningens. Vid influensa mår du oftast dåligt i hela kroppen, med feber, frossa, huvudvärk och värkande muskler. Influensa är vanligast från mitten av oktober till mars, och just att den är mer säsongsbetonad än förkylningen gör diagnosen enklare.
Det finns idag endast tre huvudtyper av influensa (typ A, typ B och typ C), till skillnad från de hundratals varianter som orsakar förkylning. Därför är det ovanligt, om än inte helt omöjligt, att en och samma person får influensa mer än en gång per år.
De flesta som får influensa utvecklar feber tillsammans med övriga symtom, medan temperaturen vid en vanlig förkylning bara stiger obetydligt, om alls. Feber i samband med förkylning är vanligare hos små barn, eftersom deras immunförsvar ännu inte är fullt utvecklat.
Appetiten är en annan viktig ledtråd. Vid förkylning är aptiten oftast oförändrad, även om den som har ont eller kliar i halsen kan föredra mat som är lättare att svälja. Vid influensa däremot upplever många en kraftigt nedsatt eller helt borta aptit, särskilt om kräkningar ingår i symptombilden.
Förkylningssymtom brukar börja förbättras inom några dagar och är helt borta efter ungefär en vecka. En förkylning ger normalt inga långvariga effekter. Influensan är en annan historia: den kan leda till komplikationer vid befintliga sjukdomar, exempelvis hos personer med nedsatt immunförsvar, lung- eller hjärtproblem samt hos de allra yngsta och äldsta. Influensasymtomen kan dessutom pågå i flera veckor, och utmattningen kan bestå länge efter att övriga symtom lagt sig.
Även om varken förkylning eller influensa kan botas finns det ett årligt vaccin mot influensa, framtaget utifrån de virusstammar som cirkulerade föregående år. Det finns även antivirala influensaläkemedel som kan förkorta sjukdomstiden och minska risken att smittas från början.
Vid vanlig förkylning är behandlingen begränsad till receptfria smärtstillande medel och avsvällande näsdroppar. Antibiotika hjälper varken mot förkylning eller influensa, eftersom båda orsakas av virus. Om influensan däremot leder till komplikationer kan antibiotika behövas – den används bland annat vid behandling av lunginflammation.
I början av förra seklet dödade en influensaepidemi, den så kallade spanska sjukan 1918–1919, över 20 miljoner människor. Varje år dör fler än 36 000 människor i USA i influensa. Dödsfall kopplade till influensa sammanfaller oftast med försvagat immunförsvar och/eller underliggande allvarlig sjukdom.
Förkylningen, hur irriterande den än må vara, är långt ifrån lika farlig som influensen som den så länge förknippats med.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online