Att rysa är kroppens naturliga sätt att producera värme när vi fryser – men ibland uppstår rysningar helt utan koppling till temperatur. Det finns flera möjliga orsaker till detta. Här går vi igenom de vanligaste förklaringarna.
Rysningar kan vara en fysisk reaktion på känslomässig påfrestning. När du känner dig orolig eller stressad frisätter kroppen stresshormoner som adrenalin, vilket kan få musklerna att spännas och slappna av i snabba ryck – och det upplevs som rysningar eller darrningar.
Rysningar är ett klassiskt symtom vid feber. När kroppen bekämpar en infektion höjs den inställda innertemperaturen, och rysningarna hjälper till att snabbt generera värme tills måltemperaturen är nådd.
Vissa mediciner kan orsaka rysningar som biverkning. Exempel är vissa antidepressiva medel, stimulantia och andra preparat som påverkar nervsystemet. Känner du igen dig efter att ha startat ny medicinering? Prata då med din läkare eller apotekspersonal.
Rysningar kan också vara ett tecken på hypertyreos, ett tillstånd där sköldkörteln producerar för mycket hormon. Det leder till ökad ämnesomsättning, hjärtklappning, värmevallningar och ibland skakiga händer eller rysningar.
Vissa neurologiska tillstånd, som Parkinsons sjukdom och multipel skleros (MS), kan ge upphov till rysningar, darrningar eller skakningar. Om darrningarna är återkommande eller förvärras över tid bör du söka medicinsk utredning.
När blodsockernivån sjunker för lågt kan kroppen börja darra. Orsaken är att cellerna behöver glukos för energi – vid brist försöker kroppen kompensera genom att producera värme. Rysningar i kombination med svettningar, hunger, yrsel eller koncentrationssvårigheter tyder ofta på hypoglykemi.
Ryser du fastän du inte fryser är det klokt att uppmärksamma eventuella andra symtom och kontakta läkare för att ta reda på orsaken. Sök vård omgående om rysningarna kommer plötsligt, är kraftiga eller åtföljs av hög feber, förvirring, bröstsmärta, andningssvårigheter eller nedsatt medvetande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online