Influensa är en infektion i de övre luftvägarna som orsakas av tre olika typer av influensavirus. Symtomen liknar ofta de vid andra sjukdomar, exempelvis förkylning eller bihåleinflammation, vilket kan göra det svårt att skilja dem åt. Även om det inte finns någon specifik bot mot själva viruset finns det vaccin som kan förebygga infektioner helt, samt antivirala läkemedel som hämmar virusets förökning, minskar risken för allvarliga komplikationer och snabbar på återhämtningen.
Influensa A och B ligger bakom de årliga influensaepidemierna som vanligtvis bryter ut under vintersäsongen. Influensa C ger däremot bara upphov till en lindrig infektion i övre luftvägarna och kan inte orsaka en epidemi. En influensainfektion kommer ofta mycket plötsligt, med symtom som:
Det kan vara svårt för läkare att ställa diagnosen enbart utifrån symtomen, eftersom många tecken förväxlas med andra sjukdomar, framför allt den vanliga förkylningen. En fullständig medicinsk undersökning tillsammans med ett positivt influensatest krävs för att säkert kunna diagnostisera en influensainfektion.
Tänker du att du har blivit smittad är det bästa sättet att snabbt bli frisk – och samtidigt undvika att smitta andra – att söka vård för testning och behandling. Det gäller särskilt dig som tillhör en riskgrupp med förhöjd risk för komplikationer, till exempel gravida, spädbarn och små barn, personer över 65 år, personer med kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller astma, samt de som bor på långtidsvårdsinrättningar eller äldreboenden. Även den som vårdar eller bor tillsammans med någon i riskgrupp bör söka vård tidigt.
Kontakta alltid vården om du får andningssvårigheter, bröstsmärta, feber som inte går ner eller om symtomen förvärras efter att ha förbättrats.
Det bästa skyddet mot influensa är en årlig influensavaccination. Vaccinet skyddar mot influensavirus A och B, men inte mot det mindre aggressiva C-viruset. Eftersom influensaviruset ständigt förändras – en process som kallas antigen drift – uppdateras vaccinet varje år och innehåller alltid skydd mot de tre virusstammar som bedöms bli mest förekommande under säsongen.
Antivirala läkemedel kan användas för att behandla de vanligaste influensastammarna. De hindrar viruset från att föröka sig i kroppen och finns som receptbelagda vätskor, tabletter och inhaleringspulver. Behandlingen kan förebygga allvarliga komplikationer och livshotande tillstånd samt förkorta sjukdomstiden, så att du blir frisk snabbare än utan behandling. Läkemedlen har bäst effekt om de påbörjas inom 48 timmar efter att symtomen debuterat.
För de flesta räcker det att behandla influensen hemma. Vila ordentligt och drick rikligt med vätskor för att undvika vätskebrist. Har du illamående och kräkningar och inte får i dig mat, kan du ta små klunkar vätska var tionde till femtonde minut. När magen klarar fast föda igen kan du börja med en mild kost bestående av exempelvis kex, rostat bröd, ris, äppelmos och bananer innan du gradvis återgår till din vanliga kost.
Har du hosta, halsont och nästäppa kan en luftfuktare eller ånginhalering under natten hjälpa till att lösgöra slemet och lindra besvären. Hostdroppar kan lindra halsont, och receptfria hostmediciner kan dämpa hostan. Febernedsättande läkemedel som paracetamol kan dessutom användas vid feber och värk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online