
Kalla kriget var en period av intensiv geopolitisk spänning mellan Sovjetunionen med sina satellitstater å ena sidan och USA med sina västallierade å andra sidan. Perioden inleddes kort efter andra världskrigets slut 1945 och pågick fram till Sovjetunionens upplösning 1991.
Trots att de två supermakterna aldrig direkt krigade mot varandra präglades epoken av politiskt och militärt maktspel, ställföreträdarkrig, spionage, propaganda, ekonomiska sanktioner och en kapplöpning inom både vapen- och rymdteknologi. Världen delades i praktiken upp i två block: det kapitalistiska västblocket under ledning av USA och det kommunistiska östblocket under Sovjetunionen, skiljda åt av den så kallade järnridån.
Kalla kriget brukar delas in i flera distinkta faser:
Denna fas kännetecknades av Trumandoktrinen, där USA lovade stödja länder hotade av kommunism, samt Marshallplanen som byggde upp Västeuropas ekonomi. Berlinblockaden 1948–1949, då Sovjetunionen stängde alla landvägar till Västberlin, blev en av de första stora konfrontationerna.
Ett typiskt ställföreträdarkrig där Nordkorea, backat av Sovjetunionen och Kina, stod emot Sydkorea med USA i spetsen. Kriget slutade utan fredsfördrag och halvön är fortfarande delad vid den demilitariserade zonen.
Efter Stalins död 1953 inträdde en viss tining i relationerna mellan supermakterna, även om kapprustningen fortsatte bakom kulisserna.
Världens närmaste punkt någonsin till ett fullskaligt kärnvapenkrig. Konfrontationen uppstod när Sovjetunionen placerade ut kärnvapenrobotar på Kuba, bara några hundra kilometer från USA:s kust. Krisen löstes genom diplomatiska förhandlingar.
Ett långvarigt och blodigt ställföreträdarkrig i Sydostasien, där USA stödde Sydvietnam medan Sovjetunionen och Kina bistod Nordvietnam. Kriget slutade med Nordvietnams seger och blev djupt delande i USA.
En period av förbättrade relationer, präglad av nedrustningsavtal och ökat samarbete mellan öst och väst.
Spänningarna återupptogs med Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979. USA svarade med Reagandoktrinen och det ambitiösa rymdförsvarsprogrammet Strategic Defense Initiative, ofta kallat "Stjärnornas krig".
Kalla kriget tog slut i takt med att östblocket kollapsade. Berlinmurens fall 1989 blev en symbolisk vattendelare, och 1991 upplöstes Sovjetunionen formellt. Därmed avslutades över fyra decenniers global maktkamp mellan supermakterna, och USA stod kvar som världens dominerande militärmakt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online