Frostskada orsakas av kall miljöexponering som leder till vävnadsfrysning. Den påverkar främst extremiteter: fingrar, tår, näsa, öron, kinder.
Riskfaktorer
- Miljö: Temperatur <0°C (32°F), vindkyl, blöta förhållanden, höjd
- Varaktighet: Längre exponering = större risk
- Otillräckligt skydd: Dålig isolering, tränga kläder/stövlar (försämrar cirkulation), exponerad hud
- Individuella faktorer: Trötthet, dehydrering, undermäting, alkohol, nikotin, diabetes, PAD, Raynauds, tidigare kallskada, läkemedel (beta-blockers)
- Beteendemässiga: Immobilitet, tränga handskar/stövlar, metallkontakt, missbruk
Pattofysiologi
- Vaskokonstriktion → minskat genomsyringsflöde
- Iskristaller bildas extracellulärt → osmotisk skift → cellulär dehydrering
- Intracellulär isbildning (snabb frysning) → mekanisk förstörelse
- Upptining → reperfusionsskada, inflammation, trombos
Symtom efter stadium
- Frostnip: Kall, dom, blek/vit; reversibel vid uppvärmning
- Ytlig: Vaxaktig, hård hud; blåsor (klara) vid 24h
- Djup: Hård, frusen solid; blödande blåsor; anestesi; gangrän
Prevention
- Lagersystem: Baslager (fukttransport), mellanlager (isolering), yttre (vind/vattentät)
- Extremitetsskydd: Vantar > handskar; linersockor + ullsockor; stövelliners; ansiktsmask/balaclava
- Håll dig torr: Fukt ökar värmeförlust 25x
- Näring/hydrering: Kalorier bränner värme; vatten upprätthåller volym
- Undvik alkohol/tobak: Vaskodilatation → värmeförlust; vaskokonstriktion → minskat genomsyringsflöde
- Kompis-kontroller: Ansikte, öron, händer var 20–30 min
- Känn igen tidiga tecken: Domhet, klumpighet, färgförändring
Akut åtgärd
Om frostskada misstänks: kom in i värme, ta bort blöt utrustning, uppvärms i 37–39°C vatten, gnid inte, sök läkarvård omedelbart. Återfrysning av upptint vävnad orsakar katastrofala skador.
