Influensavirus muterar och utvecklas ständigt, vilket är anledningen till att ett nytt vaccin krävs varje år. Men hur kan forskarna veta i förväg vilka virusstammar som kommer att dominera kommande säsong? Svaret ligger i en omfattande vetenskaplig process som bygger på samarbete mellan virologer, epidemiologer och molekylärbiologer världen över.
Då influensavirus cirkulerar kontinuerligt i hela världen bedrivs en året-runt-övervakning för att följa sjukdomsaktiviteten och upptäcka nya virusvarianter i tid. Det innebär att luftvägsprover tas från patienter med influensaliknande symtom, att virus isoleras och att laboratorieanalyser genomförs för att karakterisera dem.
Världshälsoorganisationen (WHO) koordinerar detta globala övervakningsnätverk och uppdaterar regelbundet informationen om vilka influensastammar som för närvarande cirkulerar.
Forskarna studerar virusens antigena egenskaper för att bedöma vilka stammar som mest sannolikt orsakar nästa säsongsinfluensa. Fokus ligger på virusets två ytproteiner: hemagglutinin (HA) och neuraminidas (NA).
Dessa proteiner avgör virusets förmåga att infektera celler och orsaka sjukdom. Små förändringar i deras struktur – den så kallade antigeniska driften – kan skapa nya stammar som befolkningen saknar immunitet mot.
Med hjälp av filogenetiska analyser kartlägger forskarna de genetiska släktskapen bland cirkulerande influensavirus. Genom att bygga så kallade fylogenetiska träd kan de identifiera olika genetiska linjer och följa deras utveckling över tid.
Genetiska förändringar som tyder på en betydande avvikelse från tidigare stammar är särskilt viktiga att upptäcka, eftersom de kan signalera framväxten av nya epidemiska eller pandemiska virus.
Djurmodeller, till exempel illrar och möss, används för att undersöka hur sjukdomsalstrande och smittsamma olika virusstammar är. På så sätt kan forskarna utvärdera hur allvarlig sjukdom kandidatvaccinstammar kan orsaka och hur lätt de skulle kunna spridas inom en befolkning.
WHO samlar paneler av experter – virologer, epidemiologer och folkhälsospecialister – som granskar och tolkar övervakningsdata, antigenanalyser och resultaten från djurstudierna.
Panelerna bedömer riskerna kopplade till de olika cirkulerande stammarna och rekommenderar vilka som ska ingå i årets influensavaccin. Rekommendationerna presenteras normalt flera månader innan influensasäsongen börjar, så att tillverkarna hinner producera och distribuera vaccinen i tid.
Utifrån experternas rekommendationer producerar vaccintillverkarna vaccin som innehåller antigener matchade mot de förutsagda influensastammarna. Vanligtvis finns flera olika vaccinformuleringar tillgängliga för att täcka ett brett spektrum av potentiella stammar och ge ett så omfattande skydd som möjligt.
Det är viktigt att komma ihåg att förutsägelsen av influensavirus inte är en exakt vetenskap, och att processen alltid innebär en viss osäkerhet. Tack vare forskarsamhällets samarbete och sofistikerade övervakningssystem har dock träffsäkerheten förbättrats avsevärt genom åren, vilket lett till effektivare vaccin och bättre beredskap inför säsongsinfluensans epidemier.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online