Den globala processen för influensavaccinstamselektion
Ett år runt, WHO-koordinerat arbete med 150+ Nationella Influensacentra (NIC) och 7 WHO Collaborating Centres.
Steg-för-steg-process
- Global virologisk övervakning (Hela året): NIC samlar respiratoriska prover från ILI/SARI-patienter → virusisolering → antigenetisk/genetisk karaktärisering → data uppladdas till FluNet/FluID.
- Antigenetisk karaktärisering (HI/NAI-analyser): Illam antisera testar hur väl nuvarande vaccinantikroppar känner igen cirkulerande virus. Antigenetisk drift = signifikant minskad korsreaktivitet → vaccinupdate behövs.
- Genetisk sekvensering ochylogenetik: HA/NA-gen sekvensering → fylogenetiska träd → identifiera nya klader, uppskatta evolutionära hastigheter, förutsäga framtida dominans.
- Mänsklig serologi: Populationsimmunitetsprofiler (pre/post-vaccinering) – bedömer vaccininducerad antikroppsbredd mot nya varianter.
- Djurforsök (Illar): Bedömer patogenicitet, smittsamhet, och vaccinkandidaters immunogenitet/skydd.
- WHO-konsultation (Feb & Sep): Expertpaneler granskar all data → rekommenderar vaccinsammansättning för Norra (Feb) och Södra (Sep) halvklotet.
- Vaccinproduktion (6–8 månader): Tillverkare odlar kandidatvaccinvirus (CVV) i ägg/celler → skördar, renar, formulerar → fyller/avslutar → regulatorisk frigivning.
Vaccinsammansättning (Kvadravalent standard)
- 1 A(H1N1)pdm09-lik virus
- 1 A(H3N2)-lik virus
- 1 B/Victoria-linje virus
- 1 B/Yamagata-linje virus (kan tas bort post-COVID på grund av utrotning)
Utmaningar och osäkerheter
- Ägg-adaptiva mutationer (särskilt H3N2) → vaccinmismatch.
- Snabb antigenetisk drift mellan urval och säsong.
- Flera samtida cirkulerande klader.
- Södra/Norra halvklot mismatch.
Påverkan
Även om match inte är perfekt minskar vaccin svårighetsgrad, inläggning, död. Årlig vaccination förblir hörnstenen i prevention.