Varje år orsakar influensaviruset symtom som leder till förlorade dagar i skolan och på jobbet – och i värsta fall till dödsfall. Denna virusinfektion drabbar främst luftvägarna, inklusive lungorna, näsan, halsen och luftrören. Viruset finns i många olika stammar, bland annat H1N1-viruset, som har visat sig kunna ge svårare symtom än vad som traditionellt förknippas med influensa, exempelvis illamående och kräkningar.
Det finns tre huvudtyper av influensavirus: A, B och C. Typ A-virus har kopplats till pandemier och kan mutera i sitt genetiska material. Ett exempel på ett typ A-virus var den s.k. hongkonginfluensan, en fågelinfluensa som drabbade delar av världen i slutet av 1990-talet.
Typ B-virus kan också mutera, men är oftare kopplade till lokala utbrott snarare än globala pandemier, vilket gör dem till ett mindre hot än typ A-virus. Typ C-virus är den minst allvarliga formen och har inte kopplats till någon pandemi.
Influensa sprids genom nära kontakt med smittade personer. Viruset överförs via luftburna droppar som andra andas in när en person hostar eller nyser. Dropparna kan dessutom hamna på ytor som dörrhandtag, mat och dryck, där viruset sedan kan överföras till nya personer. Därför är några av de bästa skyddsåtgärderna att täcka munnen och näsan vid hosta och nysning samt att tvätta händerna ofta och noggrant.
När en person smittats av influensaviruset upplever hen ofta symtom som feber, hosta, halsont, rinnande näsa, trötthet, muskelvärk och huvudvärk. Sjukdomstiden varierar vanligen från några dagar upp till två veckor, enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC. H1N1-viruset, en stam av typ A-influensa, är dessutom förknippat med kraftigt illamående och magkramper.
Många förväxlar influensasymtom med symtom vid förkylning, men flera faktorer skiljer de två sjukdomarna åt. Den första är sjukdomstiden: en förkylning varar vanligtvis bara några dagar, medan en influensa kan pågå i en till två veckor, enligt Mayo Clinic. Dessutom är influensasymtomen betydligt allvarligare – till exempel har personer med en vanlig förkylning sällan feber.
Eftersom influensa orsakas av ett virus hjälper inte antibiotika mot sjukdomen. Däremot finns en grupp läkemedel som kallas antivirala, exempelvis Tamiflu, som har visat sig kunna förkorta sjukdomsförloppet om de tas inom de första två dagarna efter att symtomen debuterat.
Andra läkemedel kan användas för att lindra symtomen. Exempel på detta är aspirin eller ibuprofen mot huvudvärk, feber och värk i kroppen, avsvällande näsmedel mot rinnande näsa samt hostdämpande preparat. Den som är sjuk bör dessutom dricka rikligt med vätska och vila mycket för att underlätta kroppens läkningsprocess.
Som en tumregel gäller att du bör stanna hemma från jobb eller skola tills du har varit feberfri i 24 timmar. Det är ett tecken på att du inte längre smittar andra.
För de flesta är influensa ett obehagligt men övergående besvär. För vissa grupper kan sjukdomen dock utgöra ett allvarligt hot mot livet. Personer med försvagat immunförsvar på grund av kroniska sjukdomar som cancer, hjärtsjukdom och diabetes löper högre risk för komplikationer. Även spädbarn och små barn, vars immunförsvar ännu inte är fullt utvecklat, tillhör riskgruppen.
Vid de flesta influensatyper (utom H1N1) löper även äldre ökad risk, eftersom immunförsvaret generellt blir svagare med åldern. Gravida kvinnor har enligt CDC också förhöjd risk. Dessa grupper bör diskutera sina individuella risker med sin vårdcentral eller läkare för att ta fram förebyggande åtgärder, framför allt årlig influensavaccination.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online