Begreppet "vårfeber" är varken en medicinsk diagnos eller ett vetenskapligt definierat fenomen. Det finns därför inga tillförlitliga data eller uppskattningar över hur många människor som upplever den varje år.
Vårfeber används oftast som ett vardagligt uttryck för en känsla av rastlöshet, minskad energi eller en längtan efter förändring som vissa förknippar med vårens ankomst. Eftersom tillståndet varken mäts eller diagnostiseras inom sjukvården går det helt enkelt inte att ange några siffror.
Även om vårfeber inte är en erkänd diagnos har forskare studerat hur säsongsväxlingarna påverkar kroppen. När dagarna blir längre ökar exponeringen för dagsljus, vilket i sin tur påverkar produktionen av melatonin och serotonin – hormon som styr sömn, energi och humör. Detta kan delvis förklara varför många känner sig extra pigga, men också rastlösa, när vintern övergår i vår.
Rastlöshet och svårigheter att koncentrera sig
Trötthet trots ökat dagsljus
En stark lust att göra förändringar, till exempel påbörja nya projekt eller aktiviteter
Det finns alltså inga exakta tal för hur många som får vårfeber, eftersom begreppet saknar vetenskaplig definition. Upplevelsen tycks dock vara relativt vanlig och betraktas i regel som helt ofarlig – snarare ett tecken på att kroppen anpassar sig till den ljusare årstiden än ett hälsoproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online