Serotonin är ett hormon som överför signaler från en nervcell till en annan och räknas som ett av kroppens naturliga "må-bra"-ämnen. När balansen störs kan konsekvenserna bli allvarliga. Låga serotoninnivåer har kopplats till en lång rad fysiska och psykiska besvär, bland annat depression, ångest och panikattacker, tvångssyndrom (OCD), sömnlöshet, plötslig spädbarnsdöd (SIDS) samt hjärtproblem.
Fortfarande råder dock frågan om hönan eller ägget: orsakar lågt serotonin dessa problem, eller skapar problemen ett lågt serotoninvärde? När serotonin frisätts ska det normalt binda till närliggande nervceller. Återabsorberas det istället tillbaka in i den cell som producerade det kallas processen serotoninåterupptag. För att höja serotoninnivåerna och lindra symtom vid brist förskriver läkare ofta läkemedel ur gruppen selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI).
Risken att drabbas av serotoninbrist är betydligt större hos personer vars föräldrar uppvisat tecken på tillståndet, exempelvis vid humörstörningar, sömnlöshet och klinisk psykisk ohälsa. Arvet spelar alltså en viktig roll.
En studie från National Institutes of Health, publicerad i november 1997 i American Psychological Associations tidskrift, visade ett samband mellan låga serotoninnivåer hos resusapor och stress upplevd tidigt i livet. Honor med låga värden var aggressiva, impulsiva och antisociala och fungerade sämre som mödrar. Deras ungar ärvde inte bara låga serotoninnivåer utan utsattes dessutom för en dålig uppväxtmiljö, vilket tycktes förstärka redan befintliga tendenser. Forskarna drog slutsatsen att både miljö och arv bidrar till många av de störningar som förknippas med lågt serotonin – ett mönster som sannolikt gäller även människor.
Det endokrina systemet omfattar alla kroppens hormonproducerande organ: hypofysen, sköldkörteln, binjurarna, bukspottkörteln, tallkottkörteln och könskörtlarna. Tillsammans med nervsystemet reglerar det en lång rad interna processer, från ämnesomsättning till tillväxt, och en störning i det ena systemet påverkar oundvikligen det andra. Livsfaser och tillstånd som påverkar östrogenproduktionen hos kvinnor – puberteten, förlossning och klimakteriet – påverkar därför också serotoninnivåerna och kan leda till beteendeförändringar. Motsvarande gäller män: svängningar i produktionen av androgener (testosteron) ger upphov till serotoninobalanser som påverkar humör och beteende.
Vissa negativa läkemedelsinteraktioner, liksom missbruk av alkohol och andra substanser, kan ge upphov till farliga obalanser i serotoninsystemet. Serotoninbrist återfinns typiskt i hjärnan hos både kliniskt deprimerade kvinnor och män med alkoholproblem, trots att alkoholism är dubbelt så vanlig bland män. En möjlig förklaring är att deprimerade män i dubbelt så hög grad vänder sig till alkohol, medan deprimerade kvinnor hanterar sina besvär på andra sätt.
En annan olöst gåta är varför kvinnor löper dubbelt så hög risk att insjukna i depression som män – en skillnad som återfinns i samtliga kulturer. Att födas som kvinna utgör därmed en betydande riskfaktor för serotoninbrist. Sannolikt samverkar flera orsaker – biologiska, miljömässiga och psykologiska – men forskarna är ännu inte helt säkra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online