Så förebygger du depression under högskolestudierna

Högskolestudierna är en stor övergångsperiod i livet. Som student går man från att bo hemma under föräldrarnas regler till ett halvsjälvständigt liv i studentrum eller korridorer. Att samtidigt balansera studierna med ett aktivt socialt liv kan kännas överväldigande. Genom att ta hand om din kropp och hålla kontakten med dina nära och kära minskar du risken att drabbas av depression.

Erkänn dina känslor

Var uppmärksam på dina humörsvängningar. Notera hur din kropp och dina känslor reagerar på stress, och våga acceptera det du känner. Det kan du bland annat göra genom att skriva dagbok eller meditera. Prata också med vänner och familjemedlemmar du litar på om hur du har det.

Var proaktiv med problem

Ta itu med problem på ett aktivt sätt. Från småsaker, som att din rumskompis äter upp din sista chokladkaka, till större frågor, som risken att underkänna en kurs – problem som får ligga och gro tenderar att växa sig större. Hantera utmaningarna så lugnt och snabbt som möjligt. För större och mer komplexa frågor kan det hjälpa att skriva ner en plan med tydliga mål och delmål.

Håll kontakten

Se till att hålla kontakten med vänner och familj. Kommunicera regelbundet med människor du litar på och hitta en sund balans mellan studierna och ditt sociala liv – för mycket av något av dem kan leda mot depression. Ta dessutom reda på vilka resurser som finns tillgängliga på campus. Många lärosäten erbjuder kuratorer och psykologisk rådgivning. Känner du att du behöver prata med en professionell, tveka inte att söka den hjälpen.

Ät bra

Pizza och munkar är stapelvaror i många studenters kost. Mellan sena fester, långa pluggpass och gruppmöten är fet fingermat ofta lättillgänglig. Försök istället äta en mer balanserad kost som innehåller frukt och grönsaker, och drick ordentligt med vatten. Kosten spelar nämligen en viktig roll för den psykiska hälsan. National Institutes of Health listar exempelvis depression som ett symtom på brist på vitamin B6.

Sov gott

Vänner, fester, kärleksrelationer och pluggpass gör det svårt att få en hel natts vilsam sömn. Enligt Mayo Clinic påverkar för lite sömn både den mentala och fysiska prestationsförmågan negativt. Sömnbrist kan bidra till sämre studieresultat och koncentrationssvårigheter, vilket i sin tur skapar onödig stress. En hel natts sömn – åtta till tio timmar – stärker däremot ditt immunförsvar.