Depression är en psykiatrisk sjukdom som kännetecknas av att man känner sig nedstämd eller ledsen. Medan de flesta människor känner sig ledsna vid någon tidpunkt i livet, är depression en sjukdom där den ledsna sinnesstämningen varar i veckor i taget och är tillräckligt allvarlig för att störa personens vardag. Depression är mycket vanligt, men också allvarligt – och många som drabbas söker aldrig behandling.
Depression har sällan en enda, enkel orsak. Vanligtvis samverkar flera faktorer som tillsammans leder till sjukdomen. Depression kan gå i familjer, vilket innebär att risken att drabbas ökar om en närstående lider av besvären. Sjukdomen kan också utlösas av en svår eller omvälvande period i livet – exempelvis att bli uppsagd från jobbet eller att förlora en älskad människa.
Ibland spelar årstiderna roll. Fler människor mår sämre under vintern, vilket kan bero på bristen på dagsljus. Även droger och alkohol kan orsaka eller förvärra depression.
Varje person upplever depression på sitt eget sätt. Diagnostic and Statistical Manual IV (DSM-IV) är det standardverk som psykiatriker använder för att bedöma om en persons symtom uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos. Enligt DSM-IV kännetecknas depression av en ledsen eller nedstämd sinnesstämning som varar i minst två veckor.
Andra vanliga symtom är ångest, skuldkänslor, hopplöshet eller känslor av värdelöshet, irritabilitet, förlust av glädje och intresse för aktiviteter man tidigare tyckte om, trötthet, sömnlöshet eller överdriven sömnighet, koncentrationssvårigheter samt tankar på döden eller självmord. Även aptitförändringar med viktminskning eller viktökning kan förekomma.
Hjärnskanningar av personer med depression har påvisat tydliga skillnader jämfört med personer som inte är deprimerade. Hippocampus, den del av hjärnan som ansvarar för både humör och minne, är mindre aktiv hos deprimerade personer. Störningar i dygnsrytmen – sömn-vaken-cykeln – kan också utlösa eller förvärra sjukdomen.
En annan biologisk teori är att nivåerna av signalsubstansen serotonin, som hjälper hjärnan att kommunicera och överföra meddelanden mellan celler, är låga hos personer som lider av depression.
Det finns flera effektiva behandlingar. Psykoterapi och samtalsterapi har visat sig hjälpa människor att hantera och övervinna depression. Eftersom serotoninhalterna i hjärnan ibland är låga kan läkemedel som blockerar återupptaget av serotonin till vissa celler vara verksamma – de får serotonin att verka längre tid på andra celler. Dessa antidepressiva läkemedel kallas selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och kan vara mycket hjälpsamma.
Vid depression som orsakas eller förvärras av dagsljusbrist kan ljusbehandling hjälpa. Patienten utsätts då för konstgjort dagsljus under en viss tid varje dag, vilket ofta gynnar personer med vinterdepression. Vid svår depression kan elektrokonvulsiv terapi (ECT) övervägas, där en kort elektrisk ström appliceras på hjärnan. ECT är särskilt användbart för patienter som inte lindras av andra behandlingsformer.
Depression är ofta en återkommande sjukdom, vilket innebär att en person kan drabbas av fler än en episod under livet. För många är depression en livslång utmaning. Att söka hjälp så snart symtomen debuterar kan göra episoden mindre allvarlig. Den som en gång drabbats bör själv bevaka sitt humör och hålla utkik efter varningstecken på en ny episod. Beteendeinriktade behandlingar som psykoterapi kan vara särskilt värdefulla för att förebygga återfall, och långvarig behandling med antidepressiva läkemedel kan hjälpa till att förhindra nya depressionsperioder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online