Cirka 25 procent av alla personer som läggs in på sjukhus för depression lider av psykotisk depression. Tillståndet antas bero på en sköldkörtel som fungerar onormalt eller på en överproduktion av hormonkortisol under särskilt stressiga perioder i livet. Även ärftliga faktorer kan spela roll.
Psykotisk depression innefattar känslor av svår depression kombinerat med inslag av psykos. Detta kan yttra sig i form av hallucinationer, vanföreställningar och irrationellt beteende. Vissa känner att något är fel med deras yttre utseende eller kropp. Andra kan visa obefogad ilska eller vända upp och ner på sin dygnsrytm genom att sova på dagarna och vara vakna hela natten. Det är också vanligt att man försummar att byta kläder, bada och vårda sitt utseende.
En hög nivå av kortisol i blodet anses vara en av de bakomliggande orsakerna till psykotisk depression. Kortisol är ett nödvändigt steroidhormon som produceras i binjurarna. Nivåerna är som högst på morgonen och sjunker sedan gradvis under dagen för att plana ut runt klockan 16. Vid emotionellt och fysiskt stressande perioder ökar dessutom produktionen av hormonet.
De flesta med diagnosticerad psykotisk depression är medvetna om att deras fantasier och synintryck inte har någon grund i verkligheten. Det gör diagnosen svårare att ställa, eftersom många drabbade försöker dölja sina symtom av skamkänslor. Låg självkänsla ligger ofta till grund för störningen och leder till intresselöshet för aktiviteter. Humörsvängningar är vanliga förekomster. Upprepade episoder av psykotisk depression ökar risken för bipolär sjukdom, och tankar på självmord kan uppstå hos den drabbade.
De fysiska symtomen på psykotisk depression omfattar bland annat fysisk orörlighet, ångest, förstoppning, nedsatt intellektuell förmåga, sömnlöshet, hypokondri och psykos. Kronisk sömnlöshet kan också förekomma. Det är svårt att ställa diagnos eftersom det ofta är svårt att få drabbade att tala om sina problem. Symtomen förväxlas ibland med schizofreni. Viktnedgång eller viktuppgång, känslor av värdelöshet och svårigheter att fokusera är andra vanliga tecken på tillståndet.
Sjukhusvård rekommenderas för en intensiv behandlingsnivå. Läkemedel i form av antidepressiva eller antipsykotiska preparat är effektiva. Om läkemedlen inte ger tillräckligt god effekt kan elektrokonvulsiv terapi (ECT) användas. Under behandlingen placeras elektroder på patientens hårbotten och elektriska strömmar appliceras. Detta kontrollerar kramperna och stimulerar frisättningen av signalsubstanser i hjärnan. En möjlig biverkning är kortvarig minnesförlust.
Rådgivningssamtal rekommenderas också starkt och har visat sig mycket effektiva. Behandlingen av psykotisk depression är oftast framgångsrik, och många drabbade återhämtar sig inom ett års tid. För att säkra ett långsiktigt psykiskt välbefinnande är dock kontinuerlig uppföljning och behandling avgörande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online