1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Aktiva och passiva självmordstankar – så ser du skillnaden

Få människor går genom livet utan att någon gång ha haft en självmordstank. De flesta av dessa tankar förblir dock flyktiga och utvecklas sällan till konkreta planer. Hur vet man då när någon faktiskt befinner sig i fara? Här går vi igenom skillnaden mellan aktiva och passiva självmordstankar – och hur du kan hjälpa.

Vad är självmordstankar?

Självmordstankar (även kallade suicidtankar) förekommer i olika svårighetsgrader. Det finns ett stort gap mellan att fundera på döden och att faktiskt försöka ta sitt liv. Mentalvårdspersonal klassificerar därför självmordstankar i två huvudkategorier: aktiva och passiva. Varje kategori har sina tydliga kännetecken.

Passiva självmordstankar

Kanske har bilen gått sönder, en relation tagit slut eller jobbet försvunnit. Stressiga och smärtsamma händelser i livet kan få den bästa av oss att tänka "Jag önskar att jag bara vore död". Sådana flyktiga tankar, inklusive rent önsketänkande, betraktas som passiva eftersom personen inte vidtar några handlingar för att verkställa dem. Ofta fungerar tankarna som ett sätt att uttrycka överväldigande stress snarare än en genuin önskan att dö.

Aktiva självmordstankar

När självmordstankar blir aktiva har personen börjat vidta konkreta steg för att avsluta sitt liv. Det kan handla om att skriva ett avskedsbrev, ge bort värdefulla ägodelar, skaffa fram medel eller metoder, eller detaljerat planera hur man ska "göra slut på allt". Aktiva självmordstankar är alltid ett akut varningstecken som aldrig får ignoreras.

Hur du kan hjälpa

Om en vän eller familjemedlem berättar att hen aktivt planerar att ta sitt liv ska du alltid ta det på största allvar. Sök professionell hjälp omedelbart – kontakta vården, ring 112 vid akut fara eller vänd dig till Självmordslinjen på telefon 90101. Lämna aldrig personen ensam innan en mentalvårdsspecialist har hunnit göra en ordentlig bedömning.

Om någon istället berättar om passiva självmordstankar ska inte heller det ignoreras. Prata lugnt med personen för att förstå om tankarna var övergående eller ett symtom på depression. Depression är ett allvarligt medicinskt tillstånd som kräver behandling och uppföljning.

Hur du bör bemöta personen

Visa medkänsla istället för att vända dig bort eller reagera med ilska eller chock. En människa som funderar på att avsluta sitt liv befinner sig i djup psykisk smärta och vill framför allt att plågan ska upphöra. Självmord handlar sällan om en önskan att dö – det handlar om att få ett slut på smärtan av svår depression. Genom att lyssna öppet och utan att döma kan du göra en avgörande skillnad.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online