
Enligt webbplatsen Health Scout är depression en medicinsk störning som orsakar känslor av pessimism, skuld, sorg och hopplöshet. Andra konsekvenser av depression är minskad aptit samt förlorat intresse för arbete, fritidsaktiviteter och andra åtaganden i livet. Om dessa känslor blir allvarliga kan de utvecklas till en egentlig depression, även kallad major depressive disorder. En person som drabbas av denna diagnos brukar känna sig nedstämd eller deprimerad under sammanhängande perioder av minst två veckor.
Även om forskarna inte med säkerhet vet vad som orsakar depression har de kunnat identifiera kemiska obalanser i hjärnan hos personer som lider av sjukdomen. Studier visar att vissa former av depression är ärftliga, medan den i andra fall kan utlösas av stress. Enligt Medline Plus upplever personer med egentlig depression ofta energibrist, självhat, skuldkänslor samt tankar på död eller självmord. Andra vanliga symtom är betydande viktminskning eller viktökning samt problem med grundläggande motorik.
Enligt Health Scout ställs diagnosen genom en omfattande psykologisk och fysisk undersökning. Läkaren kommer bland annat att fråga hur länge symtomen har funnits, hur allvarliga de är samt om det finns någon historik av depression eller andra psykiska sjukdomar i familjen. Förutom nedstämdhet under minst två veckor krävs det att personen samtidigt uppvisar minst fem av de vanligaste depressionssymtomen för att diagnosen ska kunna ställas.
Behandlingen består oftast av läkemedel, psykoterapi eller en kombination av båda. Antidepressiva läkemedel verkar genom att korrigera den kemiska obalans som finns i hjärnan. Vanliga typer är selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) samt serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI). Exempel på aktiva substanser är reboxetin, amineptin, mirtazapin, nefazodon, duloxetin och venlafaxin, vilka säljs under varumärken som Cymbalta och Effexor. Dessa läkemedel hjälper till att lindra depressionssymtomen, återställer balansen i humöret och har dessutom visat sig effektiva vid behandling av bipolär sjukdom.
Enligt webbplatsen Psych Central kan samtalsterapi också spela en viktig roll i behandlingen av egentlig depression. Psykoterapi innebär vanligtvis regelbundna samtal med en kurator, psykiater eller legitimerad terapeut. De mest använda terapiformerna är kognitiv terapi, beteendeterapi och interpersonell terapi. Gemensamt för dessa metoder är att de hjälper patienten att analysera sitt beteende, sina tankemönster och sina relationer med andra människor.
Inom kognitiv terapi lär sig patienten att identifiera negativa automatiska tankar och ersätta dem med mer realistiska och konstruktiva tänkesätt. Beteendeterapi fokuserar istället på att gradvis återuppta aktiviteter som ger mening och glädje i vardagen, vilket kan bryta den ond cirkel som depression ofta skapar.
Elektrokonvulsiv terapi (ECT) används för patienter med mycket svår depression, ofta när andra behandlingar inte gett tillräcklig effekt. Metoden innebär att en kontrollerad elektrisk ström passerar genom hjärnan under narkos, vilket utlöser biokemiska förändringar som kan lindra symtomen.
Ljusterapi är en annan etablerad metod som bygger på exponering för bredspektrumsljus som efterliknar extra timmar av dagsljus. Behandlingen är särskilt effektiv mot säsongsbunden affektiv störning (SAD), en form av depression som vanligtvis debuterar under höst- eller vinterhalvåret och avtar när våren kommer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online