Egentlig depression (major depressive disorder) och dystymi är båda stämningsstörningar vars symtom kan variera från lindriga till svåra. Personer med dystymi klarar sig ofta med öppenvård, medan en egentlig depression i vissa fall kräver slutenvård för att säkerställa patientens trygghet. Trots att tillstånden liknar varandra skiljer de sig åt när det gäller svårighetsgrad, varaktighet och hur de påverkar vardagen.
Symtom på egentlig depression inkluderar djupa känslor av sorg och inre tomhet, svårigheter att ta sig ur sängen på morgonen, aptitlöshet, överdrivna skuldkänslor, koncentrationssvårigheter samt självmordstankar eller suicidplaner. En egentlig depression diagnostiseras när symtomen har funnits i minst två veckor, har en relativt plötslig debut och är så uttalade att de påverkar den dagliga funktionen väsentligt.
Det är viktigt att söka vård snabbt om självmordstankar uppstår, eftersom detta kan vara livshotande och ofta kräver akut insats.
Symtom på dystymi innefattar hopplöshetskänslor, att sova och äta antingen för mycket eller för lite, ihållande trötthet, nedsatt koncentrationsförmåga samt låg självkänsla. Dessa symtom orsakar verkligt lidande, men är inte lika intensiva som symtomen vid en egentlig depression.
Dystymi är ett långvarigt tillstånd och diagnostiseras när symtomen förekommer nästan varje dag under en sammanhängande period av två år. I den senaste versionen av diagnosmanualen DSM-5 benämns tillståndet numera även som varaktig depressiv störning (persistent depressive disorder).
Symtombilden vid egentlig depression och dystymi är mycket likartad. Båda störningarna kännetecknas av nedstämdhet, förlust av intresse och glädje samt förändringar i aptit, sömn och energinivå. Det positiva är att båda tillstånden kan behandlas framgångsrikt med läkemedel, samtalsterapi eller en kombination av dessa.
Skillnaderna mellan egentlig depression och dystymi handlar främst om svårighetsgrad, varaktighet och beständighet. Vid egentlig depression förekommer stämningsförändringen nästan varje dag under en period av minst två veckor, medan stämningsstörningen vid dystymi finns fler dagar än inte under hela en tvåårsperiod.
Dystymi anmäls och diagnostiseras dessutom oftare i mindre utsträckning än egentlig depression, eftersom symtomen är mildare och många personer lär sig leva med dem utan att söka hjälp. Detta gör att tillståndet riskerar att förbli obehandlat under lång tid.
Dubbeldepression är ingen officiell diagnos i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM), utan en term som används för att beskriva när en svårare episod av egentlig depression uppstår ovanpå en redan befintlig dystymi. Många som lever med dystymi vänjer sig vid sitt låga stämningsläge, men när symtomen plötsligt förvärras blir det ofta den utlösande faktorn som får personen att slutligen söka vård.
Oavsett om du misstänker att du lider av dystymi eller egentlig depression är det klokt att kontakta vården. En tidig bedömning och rätt behandling kan förkorta förloppet avsevärt och förbättra livskvaliteten. Om du har självmordstankar, kontakta akuten eller en jourlinje för psykisk hälsa direkt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online