Säsongsbunden affektiv störning (SAD), ofta kallad vinterdepression, är en form av depression som vanligtvis börjar under hösten, när dagarna blir kortare och kallare, och fortsätter genom vintermånaderna. Symtomen – trötthet, humörsvängningar och nedstämdhet – avtar ofta när våren återvänder med mer solljus och varmare temperaturer. Men du behöver inte bara kämpa dig igenom "vinterblues" på egen hand; det finns flera effektiva sätt att behandla tillståndet.
SAD nämndes första gången i tryckt form 1985 och har inte alltid erkänts officiellt som en egen typ av depression. Statistik från USA visar att cirka 5 procent av alla vuxna lider av SAD, medan upp till 20 procent uppvisar vissa symtom utan att helt uppfylla de diagnostiska kriterierna. Forskning har också visat att störningen drabbar fler personer ju längre bort från ekvatorn de bor – något som stämmer väl överens med teorin om att minskat solljus spelar en avgörande roll.
Säsongsbunden depression har tydliga rötter i biologin, enligt David Mrazek, psykiater vid Mayo Clinic, och orsaken kan vara ett överskott av melatonin. När vinterdagarna blir kortare och nätterna längre börjar vissa människors kroppar använda det extra mörkret till att producera för mycket av hormonet melatonin, som reglerar sömn, kroppstemperatur och andra hormonprocesser. Ett överskott av melatonin stör kroppens inre biologiska klocka och kan leda till depressiva symtom.
De flesta fall av SAD uppträder under höst- och vintermånaderna och kännetecknas av symtom som:
Om du märker att du glider in i dessa beteenden just när den mörka årstiden kommer, och sedan mår bättre i takt med att våren och sommaren närmar sig, finns det goda chanser att du har någon grad av säsongsbunden affektiv störning. Läkare använder ofta ljusbehandling med olika intensitetsnivåer och behandlingstider för att lindra besvären.
Det finns även en omvänd form av SAD som uppträder på våren eller sommaren. Denna variant liknar bipolär sjukdom och delar flera symtom med den, men har också några egna. Omvänd SAD kan bland annat yttra sig som extrem agitation, en ångestnivå som nästan gränsar till mani, sämre aptit och ökad sexualdrift. En person med denna form kan dessutom ha ett onormalt högt stämningsläge som består över tid, ibland ända fram till hyperaktivitet.
Den mest etablerade behandlingen är ljusterapi, där man exponeras för starkt artificiellt ljus som efterliknar dagsljus. Andra effektiva metoder inkluderar regelbunden fysisk aktivitet utomhus, god sömnhygien, stresshantering och i vissa fall läkemedel eller samtalsterapi. Att vistas ute i dagsljuset så mycket som möjligt under vintern – helst inom två timmar efter uppvaknandet – kan också göra stor skillnad. Kontakta alltid vården om symtomen blir svåra att hantera, eftersom rätt diagnos och behandlingsplan kan förbättra livskvaliteten avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online