En så kallad sjukdomsbörda definieras som att leva i flera år med en sjukdom. Världshälsoorganisationen (WHO) rapporterade i sin mest omfattande undersökning av detta slag, publicerad år 2000, att depression var den fjärde mest bördiga sjukdomen i världen, med över 120 miljoner drabbade globalt. Man bedömde då att depression skulle bli den ledande globala sjukdomsbördan till år 2020 – en prognos som senare data bekräftat, eftersom WHO numera uppskattar att mer än 300 miljoner människor världen över lever med sjukdomen.
Enbart i USA uppskattas mellan 17 och 21 miljoner personer få diagnosen varje år, vilket motsvarar ungefär tio procent av landets befolkning. WHO:s siffror visar dock stora regionala skillnader: så få som fem procent av befolkningen i södra och östra Asien beräknas lida av depression, medan uppemot 25 procent drabbas i östeuropeiska länder och tidigare sovjetrepubliker som Ungern, Vitryssland, Lettland, Litauen och Finland. Det bör noteras att tillförlitlig statistik är svår att få fram och att siffrorna kan vara kraftigt missvisande i oroliga regioner och utvecklingsländer.
På den lägre sidan av skalan rapporterade National Institute of Mental Health (NIMH) år 2008 att 17 miljoner vuxna amerikaner diagnosticeras med depression årligen. På den högre sidan, enligt uppskattningar från Centers for Disease Control and Prevention (CDC) från samma år, handlar det om 21 miljoner amerikaner per år. Dessa personer har antingen fått diagnosen svår depression (major depression) eller dystymi. Den förra stör förmågan att arbeta och uppleva glädje i tillvaron, medan den senare varar i minst två år men har symtom som inte är lika funktionsnedsättande som vid svår depression.
Enligt National Alliance on Mental Illness är kvinnor dubbelt så benägna som män att få diagnosen depression under ett givet år. CDC rapporterar också att vuxna i åldern 40–59 år, afroamerikaner samt ekonomiskt utsatta personer löper större risk att diagnosticeras med sjukdomen.
Som diagnoserna svår depression och dystymi visar finns det olika nivåer av sjukdomen. Årligen har 80 procent av de diagnosticerade en depression som är så svår att den påverkar hur de fungerar hemma eller i arbetet, medan nästan 30 procent har en så allvarlig depression att professionell vård behövs. Enligt CDC söker dock mindre än hälften av dem som diagnosticeras med svår depression faktiskt hjälp – ett av de största problemen inom psykiatrisk vård.
Depression är den enskilt största bidragande orsaken till suicid, och risken är kraftigt förhöjd hos personer med obehandlad sjukdom. Män är särskilt utsatta: de avlider oftare i suicid än kvinnor, samtidigt som de bara söker behandling för sin depression hälften så ofta som kvinnor gör. Tidig diagnos, öppenhet kring psykisk ohälsa och tillgång till behandling är därför avgörande för att förebygga tragedier.
WHO bedömde att depression skulle vara den ledande orsaken till sjukdomsbörda år 2020, och utvecklingen har gått i den riktningen. Enligt NIMH drabbar depression redan fler vuxna amerikaner än cancer, aids och kranskärlssjukdom. Enligt Journal of Employee Assistance kostar dessutom antalet personer som diagnosticeras med depression varje år hela 83 miljarder dollar årligen – enbart i kostnader kopplade till minskad produktivitet och ökad sjukfrånvaro på arbetsplatserna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online