Ortomolekylär psykiatri är en näringsbaserad behandlingsform för psykiska sjukdomar. Metoden går ut på att identifiera näringsbrister i kroppen och öka intaget av just de näringsämnen som saknas, för att på så sätt korrigera psykologiska problem. Behandlingen kan användas som alternativ till traditionella receptbelagda läkemedel, särskilt om patienten upplever obehagliga biverkningar av sin medicinering. Ortomolekylär behandling kan även användas som komplement till läkemedel och/eller psykoterapi.
Ortomolekylär psykiatri kan användas för att behandla flera olika psykiatriska sjukdomar och tillstånd. Bland dessa finns bipolär sjukdom, depression, adhd, schizofreni och tvångssyndrom (OCD). I den här artikeln fokuserar vi på metodens roll vid behandling av svåra depressiva tillstånd.
Inom ortomolekylär psykiatri har flera nyckelnäringsämnen kopplats samman med olika psykiska tillstånd. De näringsämnen som ofta rekommenderas inom denna behandlingsform är B-vitaminer, C-vitamin, magnesium, selen samt essentiella fettsyror. Brist på D-vitamin anses av ortomolekylära läkare vara en vanlig orsak till svår depression.
Den största fördelen med denna behandling är att den, om den används i stället för antidepressiva läkemedel och stämningsstabiliserande mediciner, eliminerar de oönskade biverkningar som dessa läkemedel ofta medför, exempelvis muntorrhet, viktuppgång och illamående. Ortomolekylär behandling kan därför vara till hjälp för dem som har svårt att följa sin behandling och ta sina mediciner på grund av biverkningarna. Dessutom kan näringsbehandling faktiskt förbättra effekten av andra ordinerade läkemedel.
Riskerna med denna typ av behandling är relativt oklara. En risk är dock att behandlingsformen inte betraktas som fullvärdig av mer traditionellt inställda läkare. Mer forskning behövs utan tvekan på området.
Om du väljer att söka behandling hos en ortomolekylär läkare finns det några undersökningar som han eller hon kan utföra för att bedöma hur stor nytta du kan ha av behandlingen. Dessa kan omfatta något av följande: ett frågeformulär om dina tankar och beteenden, ett EEG (ett test som mäter hjärnvågsaktivitet), ett mineraltest av håret och/eller ett glukostest av blodet.
Området ortomolekylär psykiatri är mycket kontroversiellt, dels på grund av bristen på balanserad forskning, dels på grund av sitt förenklade och okonventionella angreppssätt. De flesta vårdgivare inom psykisk hälsa rekommenderar därför att ortomolekylära behandlingar kombineras med en annan behandlingsplan, exempelvis medicinering eller samtalsterapi. Den vetenskapliga, medicinska och psykiatriska världen är överens om att det idag inte finns tillräckliga belägg för att ortomolekylär psykiatri är effektiv som ensam behandling mot bipolär sjukdom och andra psykiatriska tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online