Depression kan störa en människas arbetsliv, familjeliv och sociala liv i betydligt högre grad än många anar. För den som drabbas är det vanligt att känna sig förvirrad och fråga sig varför man mår så dåligt – och svårt att veta vilket slags tillstånd man egentligen lider av. Genom att förstå de olika formerna av depression blir det lättare att söka rätt hjälp. Här går vi igenom två av de vanligaste typerna: klinisk depression och manisk depression (bipolär sjukdom).
Klinisk depression kallas även för major depressive disorder eller svår depression. Vid en svår depressiv episod varar symtomen oftast nästan varje dag i minst två veckor. Den drabbade har ett nedsatt humör och tappar intresset och glädjen i aktiviteter som tidigare varit stimulerande.
Vanliga symtom är bland annat:
Vissa personer drabbas bara en enda gång, men det är vanligare att sjukdomen återkommer flera gånger under livet. Den som lever med svår depression kan behöva långvarig, ibland livslång, behandling.
Postpartumdepression är en av de vanligaste formerna av klinisk depression och drabbar vissa kvinnor efter förlossning. Symtomen brukar visa sig cirka fyra veckor efter barnets födelse, men svårighetsgrad och längd varierar från kvinna till kvinna.
Det är viktigt att inte förväxla postpartumdepression med så kallad "baby blues", som innebär oro, trötthet, irritabilitet och ledsenhet. Dessa känslor är normala och går oftast över av sig själva. Tecken som tyder på postpartumdepression är däremot långvarig huvudvärk, utmattning, gråtanke utan uppenbar anledning, extrema humörsvängningar, förvrängt tänkande, apati samt starka känslor av otillräcklighet som förälder.
När behandling ska väljas måste terapeuten bedöma om patienten bör vårdas på sjukhus eller om öppenvård räcker. Sjukhusvård rekommenderas om patienten riskerar att ta sitt liv, behöver medicinsk utredning eller inte klarar av att ta hand om sig själv. Har patienten lindrigare till måttliga symtom kan behandlingen ske inom öppenvården med regelbundna uppföljningar hos terapeuten.
Antidepressiva läkemedel som Paxil och Prozac används ofta vid behandling av klinisk depression. Dessa preparat har generellt sett färre biverkningar och anses ha en låg dödlighet även vid överdosering.
Manisk depression kallas idag oftast bipolär sjukdom. Den drabbade växlar mellan perioder av extremt hög stämning (mani) och djupa lågperioder (depression). Stämningsväxlingarna kan ske snabbt och dramatiskt. Under en manisk episod är personen antingen konstant upprymd eller ihållande nedstämd.
Typiska symtom under en manisk episod är:
Lämnas manisk depression obehandlad kan den utvecklas till ett psykotiskt tillstånd.
Den som lider av manisk depression rekommenderas kontinuerlig behandling, eftersom episoder tenderar att återkomma. De flesta psykiatriker förskriver stämningsstabiliserande läkemedel, exempelvis litium eller valproat. Patienter uppmanas också att identifiera sina "triggers" – de faktorer som utlöser episoderna. Att veta vad som orsakar dem gör det möjligt att bättre förebygga och hantera sjukdomen.
Oavsett vilken typ av depression du misstänker är det viktigt att kontakta vården. En läkare eller psykolog kan göra en korrekt bedömning och hjälpa dig fram till rätt behandling. Med rätt stöd går både klinisk depression och bipolär sjukdom att behandla, och många återfår en god livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online