Alla känner sig nere och melankoliska då och då, och de flesta återhämtar sig på egen hand. Enligt det amerikanska institutet National Institute of Mental Health drabbas cirka 9,5 procent av den amerikanska befolkningen över 18 år av en stämningsstörning under ett givet år, och sju av tio fall beror på svår depression. Mental depression kan bero på många olika faktorer, och i vissa fall kan obehandlad depression förvärras till den grad att den leder till självskadebeteende. Det finns dock flera effektiva behandlingsalternativ som hjälper drabbade, liksom förebyggande åtgärder som kan stoppa utvecklingen av depression.
Mental depression har dokumenterats genom hela historien. Boken Huangdi Neijing (Den gula kejsarens inre klassiker), som tros ha skrivits under Handynastin mellan 206 f.Kr. och 220 e.Kr., delade in mentala tillstånd i olika kategorier. Depression ansågs då bero på en obalans i kroppens energi eller vätskor och kunde delas in i olika typer, exempelvis depression kopplad till sorg, ilska, överdrivet grubblande, mani eller rädsla.
Den grekiske läkaren Hippokrates (460–377 f.Kr.) föreslog att ”melankoli” berodde på en obalans mellan kroppens fyra humörer – svart galla, gul galla, slems och blod – snarare än på ett ingripande från gudarna. Den rekommenderade behandlingen var livsstilsförändringar, eftersom man trodde att levnadsvanor och miljöfaktorer orsakade obalansen.
Mental depression kan bero på en eller flera av följande faktorer:
Upplevelser av traumatiska händelser i livet, såsom skilsmässa, dödsfall, förlust av värdefulla ägodelar, fattigdom eller fysiskt och sexuellt våld, kan utlösa depression genom associationer med förlust eller funktionsnedsättning. Depressionen kan bestå om personen inte lyckas hitta ett sätt att gå vidare.
Kroniska eller invalidiserande medicinska tillstånd kan leda till depression. Exempel är cancer, hiv/aids, stroke och Parkinsons sjukdom, där depression kan uppstå på grund av begränsad funktionsförmåga eller låg livskvalitet. Depression kan också vara ett symtom på andra medicinska tillstånd som lindras när grundproblemet behandlas. Sådana tillstånd inkluderar epilepsi, diabetes, hypotyreos, hypertyreos, borrelia och hjärnskador.
Risken att drabbas av depression är större om du har depression i familjen. Forskning pågår kring en eventuell ”depressionsgen” som kan ärvas.
Vissa läkemedel samt missbruk av droger och alkohol har kopplats till depression.
Depression förekommer hos 13 procent av alla kvinnor efter en förlossning, så pass ofta att begreppet postpartumdepression har myntats. En bidragande orsak tros vara hormonell obalans, liknande de humörsvängningar många kvinnor upplever före menstruation.
Personer med mental depression har två typiska tecken: en ihållande känsla av ledsamhet, ångest eller tomhet, samt intresselöshet inför aktiviteter och saker som tidigare uppskattades.
Andra symtom kan vara sömnlöshet, översömnighet, aptitlöshet, överätning, hopplöshetskänslor, hjälplöshetskänslor, låg energi och kronisk trötthet, koncentrationssvårigheter, kroppsliga smärtor, mag- och tarmproblem samt självmordstankar eller suicidförsök.
Synliga fysiska tecken kan vara självförsummelse, exempelvis bristande hygien, viktnedgång eller viktuppgång på grund av kost och avsaknad av motion. I allvarliga fall bör du se efter tecken på självskadebeteende, som skärsår eller brännskador.
Sök hjälp hos en terapeut eller läkare om du upplever ovanstående symtom på depression. Din läkare kan förskriva antidepressiva läkemedel för att lindra den deprimerade stämningen. Antidepressiva hjälper till att öka vissa signalsubstanser i hjärnan, exempelvis serotonin, vilket främjar positiva känslor. Läkare rekommenderar att åtta veckors regelbunden användning av antidepressiva behövs för att hålla depressionen borta, och att avbryta behandlingen tidigare kan leda till återfall.
Psykoterapi rekommenderas i kombination med antidepressiva. En form av terapi, interpersonell terapi, fokuserar på de personliga relationer som kan ligga bakom patientens depression. Kognitiv beteendeterapi (KBT) används för att hjälpa patienten att förändra negativa tankemönster och beteenden som vanligtvis förknippas med depression.
Alternativa behandlingsformer som depressionspatienter använder inkluderar akupunktur, energiterapier, meditation, musikterapi och konstterapi.
Ett sätt att förebygga depression är att bygga upp ett starkt stödnätverk av vänner och familj. Att ha någon att prata med under stressiga perioder hjälper till att lindra frustration och ensamhet.
Regelbunden motion förbättrar ditt humör naturligt genom att frisätta endorfiner i kroppen och stärker även hjärt- kärlsystemet, andningsorganen och matsmältningen. En väl fungerande kropp och ökad energi ger mer av en ”det går bra”-inställning.
Öva på positivt tänkande och tacksamhet. Fokusera istället för på negativa aspekter och vad som kan gå fel på det goda i livet. Uppskatta det du har och gör aktiviteter du tycker om för att minska mental stress och må bättre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online