Xanax, med det generiska namnet alprazolam, är ett kortverkande bensodiazepin som endast får användas med recept från läkare. Läkemedlet är välkänt för sin snabba ångestdämpande effekt, men dess långsiktiga säkerhet är något som både patienter och vårdgivare behöver ta på allvar.
Xanax används främst för att behandla ångest, med eller utan depressiva symtom, samt sociala ångestsyndrom. Läkemedlet ordineras normalt för korttidsbehandling, eftersom effekten sliter med tiden och risken för beroende ökar vid längre behandlingsperioder.
En behandling med Xanax pågår vanligtvis i några månader upp till ett par år. Läkemedlet rekommenderas dock inte för långvarig användning. Många läkare strävar därför efter att hålla behandlingsperioderna så korta som möjligt och att regelbundet utvärdera behovet av fortsatt medicinering.
Xanax kan tas sporadiskt eller vid behov, till exempel i situationer där ångesten blir övermäktig. Om läkemedlet däremot tas varje dag ökar risken för läkemedelsberoende betydligt. Eftersom Xanax tillhör bensodiazepingruppen bedöms det som beroendeframkallande, och kroppen kan vänja sig vid ämnet redan efter några veckors daglig användning.
Vid långvarig användning kan Xanax gradvis förlora sin verkan. Efter tio år eller mer kan kroppen ha utvecklat tolerans mot läkemedlet, vilket innebär att högre doser krävs för att uppnå samma effekt. Detta skapar en ond cirkel där ökad dosering ytterligare förstärker risken för beroende och svåra abstinensbesvär vid utsättning.
Xanax klassas som ett kontrollerat läkemedel av bland andra amerikanska FDA på grund av sin starkt beroendeframkallande natur. Använd alltid läkemedlet exakt enligt läkares anvisningar. Avbryt aldrig behandlingen plötsligt på egen hand – abrupt utsättning kan ge allvarliga abstinenssymtom som kramper, sömnlöshet och kraftig återkomst av ångest. Kontakta alltid din läkare om du funderar på att minska eller avsluta din medicinering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online