Depression är en av de vanligaste formerna av psykisk ohälsa bland tonåringar. Enligt det amerikanska forskningsinstitutet National Institute of Mental Health (NIMH) lider omkring sex procent av alla barn och ungdomar mellan 9 och 17 år av depression. Att känna till de vanligaste utlösande faktorerna gör det lättare för föräldrar, lärare och andra vuxna att upptäcka varningstecken i tid och ge rätt stöd.
Överdrivna krav och förväntningar från lärare, föräldrar och tränare kan skapa betydande stress hos ungdomar. Tonåringar som är rädda för att inte "räcka till" eller leva upp till andras ideal löper ökad risk att utveckla depressiva besvär.
Ungdomar som har upplevt trauma, exempelvis fysiska eller psykiska övergrepp, kan insjukna i depression. Besvären kan uppstå kort tid efter den traumatiska händelsen, men de kan också dröja – ett barn som utsatts för övergrepp kan exempelvis hamna i ett depressivt tillstånd först flera år senare, i tonåren.
Betydelsefulla händelser i livet kan fungera som utlösningsfaktorer. Exempel är föräldrars skilsmässa, att en närstående person går bort eller att en kärleksrelation tar slut. Även händelser som kan te sig mindre dramatiska för vuxna, som en flytt eller skolbyte, kan vara tunga att hantera för en ung människa.
Enligt psykologen Dan Williams har de flesta deprimerade tonåringar någon grad av dysfunktion i sin familj. Det kan handla om konflikter, bristande kommunikation eller otrygghet i hemmet. Detta leder ofta till att ungdomen känner att hen inte kan vända sig till sina föräldrar för hjälp och stöd, vilket försvårar situationen ytterligare.
Under tonåren blir kamratgruppen allt viktigare för identiteten och självkänslan. Mobbning, social exkludering eller att bli avvisad av vänner och klickar kan därför få allvarliga konsekvenser och bidra starkt till att depression utvecklas.
Tonåringar som har nära släktingar med depression löper större risk att själva insjukna, vilket tyder på en ärftlig komponent. Precis som vid depression hos vuxna kan även en kemisk obalans i hjärnans signalsubstanser – såsom serotonin och noradrenalin, som reglerar humöret – ligga bakom besvären.
Om en ung person uppvisar tecken på depression, som ihållande nedstämdhet, intresselöshet, sömnproblem eller tankar på att skada sig själv, är det viktigt att agera. Kontakta elevhälsan, en vårdcentral eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Med rätt behandling och stöd från omgivningen är prognosen god, och de flesta unga återhämtar sig fullt ut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online