Idag dyker allt fler växtbaserade kosttillskott upp på hyllorna i den lokala matbutiken. Många antar att just eftersom dessa tillskott inte innehåller samma kemikalier som konventionell medicin, inte heller orsakar biverkningar eller stör andra läkemedel. Detta är dock en farlig missuppfattning. Rosmarin är ett tydligt exempel på ett vanligt växtbaserat tillskott som bör undvikas om du har diabetes eller tar viss receptbelagd medicinering.
Enligt boken "The New Healing Herb" använde forntida folk rosmarin (Rosmarinus officinalis) för att konservera kött. Tack vare denna bevarande egenskap ansågs örten även kunna stärka minnet. Rosmarin har dessutom traditionellt använts för att stötta cirkulations- och nervsystemet. Hos gravida kvinnor trodes örten kunna framkalla abort. Andra traditionella användningsområden inkluderar lindring av muskelvärk och kramper, stimulering av hårväxt samt ökat menstruationsflöde. Inget av dessa påståenden har dock bekräftats av modern vetenskap.
Enligt University of Maryland har laboratoriestudier visat att rosmarin har antioxidativa egenskaper. De mest studerade ämnena i örten är kaffesyra och dess derivat rosmarinsyra – båda kraftfulla antioxidanter. Antioxidanter är föreningar som neutraliserar skadliga partiklar, så kallade fria radikaler, vilka angriper cellmembran, skadar DNA och kan leda till celldöd. Eftersom cellskador och celldöd kopplas till cancer finns det potential för att rosmarin i framtiden kan bli en del av cancerbehandling.
Forskning pekar också på att rosmarin kan vara lovande vid behandling av toxisk leverskada och inflammatoriska tillstånd. I provrörsstudier har örten dessutom visat antimikrobiella egenskaper, men det återstår att fastställa hur effektiv den är hos faktiska patienter. I Europa har den tyska kommissionen E godkänt rosmarin som ett naturmedel mot dyspepsi, det vill säga matsmältningsbesvär.
Patienter med diabetes eller hypoglykemi måste vara extra försiktiga med rosmarinextrakt. Extraktet kan nämligen höja blodsockernivåerna hos både diabetiker och icke-diabetiker. Det kan även störa effekten av läkemedel som används för att kontrollera blodsockret, vilket kan leda till svårvådade blodsockersvängningar.
Det finns inga risker med att använda rosmarin i kulinariska mängder, oavsett om du använder torkad eller färsk ört i matlagningen. Det är endast koncentrerat rosmarinextrakt eller tinktur som har potential att påverka ett medicinskt tillstånd.
Barn bör inte ges växtbaserade kosttillskott utan att du först konsulterat barnets läkare. Är du över 65 år rekommenderas det att börja med en låg dos. Rosmarinolja ska aldrig intas via munnen, och gravida kvinnor bör helt undvika rosmarin som tillskott.
Patienter som tar blodförtunnande läkemedel, såsom warfarin (Coumadin), klopidogrel (Plavix) eller acetylsalicylsyra, bör undvika rosmarinextrakt eftersom det kan påverka blodets förmåga att koagulera. Samma gäller för dig som använder blodtryckssänkande ACE-hämmare, exempelvis kaptopril (Capoten), enalapril (Vasotec) eller lisinopril (Zestril), då rosmarin kan försvaga dessa läkemedels effekt.
Du som tar litium bör också avstå från rosmarinextrakt. Orsaken är att rosmarin har en starkt urindrivande effekt, vilket gör att kroppen förlorar vätska. Detta kan i sin tur leda till att litium ansamlas i blodet till farliga nivåer.
Sammanfattningsvis bör rosmarintillskott och andra växtbaserade preparat aldrig användas utan att du först rådfrågat din läkare. Självdiagnos och självbehandling av hälsotillstånd innebär onödiga risker – rådfråga alltid vårdpersonal innan du påbörjar någon form av tillskott.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online