Vad är diabetisk ketoacidos?

```html

Diabetisk ketoacidos (DKA) är en av de allvarliga komplikationer som kan uppstå vid diabetes. När kroppen har för lite insulin – hormonet som hjälper socker att ta sig in i cellerna för att användas som energi – börjar den istället bryta ner fett som bränsle. Denna process frisätter ketoner, vilket gör blodet surt. Enligt Mayo Clinic kan detta tillstånd hos vissa personer faktiskt vara det första tecknet på att man har diabetes.

Orsak

Personer med typ 1-diabetes producerar inte tillräckligt med insulin för att reglera blodsockret, som är cellernas viktigaste energikälla. Alltför låga insulinnivåer gör att kroppen frisätter ketoner – en toxisk syra som kan bli farlig om den ansamlas i blodet.

Enligt National Library of Medicine drabbar diabetisk ketoacidos personer med typ 2-diabetes betydligt mer sällan, och när det händer beror det oftast på en samtidig allvarlig sjukdom. Komplikationen förekommer dessutom oftare hos afroamerikaner och latinamerikaner.

Symtom

Symtomen kan utvecklas snabbt – ibland på så kort tid som 24 timmar, enligt Mayo Clinic. De vanligaste tecknen är:

• Djup och snabb andning
• Torr hud och torr mun
• Rodnad i ansiktet
• Fruktig doft i andedräkten
• Illamående, kräkningar och buksmärtor

Andra möjliga symtom är trötthet, kraftig urinering och törst, muskelvärk, andnöd, förvirring, huvudvärk samt nedsatt aptit. Sök vård omedelbart om du misstänker ketoacidos – tillståndet kan bli livshotande utan behandling.

Riskfaktorer

Personer med typ 1-diabetes som är yngre än 19 år löper störst risk att utveckla diabetisk ketoacidos, enligt Mayo Clinic. Risken ökar också vid missade insulindoser, infektioner eller annan akut sjukdom.

Komplikationer

Om ketoacidos inte behandlas kan allvarliga komplikationer uppstå, bland annat:

• Lågt blodsocker (hypoglykemi)
• Låga kaliumnivåer i blodet
• Hjärnsvullnad (cerebalt ödem)
• Njursvikt
• Hjärtinfarkt
• Koma
• I värsta fall dödsfall

Behandling

Behandlingen sker nästan alltid på sjukhus och syftar till att återställa kroppens kemiska balans:

• Vätskeersättning: Intravenös vätska sänker blodsockernivån och motverkar uttorkning.
• Elektrolytersättning: Brist på insulin kan rubba balansen av elektrolyter som är avgörande för hjärtats, musklernas och nervernas funktion. Tillförsel av exempelvis kalium återställer obalansen.
• Intravenös insulinterapi: Insulin ges via dropp tills blodsockret sjunkit under 250 mg/dl, enligt Mayo Clinic.

Läkaren kan dessutom behandla den underliggande orsaken till insulinbristen – till exempel med antibiotika vid en bakteriell infektion. Med snabb och korrekt behandling återhämtar sig de flesta fullständigt, men uppföljning är viktigt för att förhindra återfall.