Gulsot kännetecknas av att huden och ögonvitorna får en gulaktig ton. Det är ett varningstecken på att levern inte fungerar som den ska. Tillstånd som påverkar levern, exempelvis hepatit, kan därför leda till gulsot. Men vilket samband finns egentligen mellan diabetes och gulsot? Här går vi igenom det viktigaste du bör veta.
Levern spelar en central roll i kroppens reglering av blodsockret. Trots detta kopplar American Diabetes Association inte direkt diabetes till utvecklingen av gulsot hos vuxna. Gulsot hos en person med diabetes beror oftast på andra underliggande faktorer, som leverpåverkan eller gallvägsproblem, och bör alltid utredas av läkare.
En av leverns viktigaste uppgifter är att bryta ner och göra sig av med gamla, döda röda blodkroppar. Om levern skadas kan dessa ansamlas i blodomloppet. Blodkärlen deponerar då ämnena i huden och ögonvitorna, vilket gör att vävnaderna får en gul färg.
Bilirubin är ett gulfärgat ämne som bildas när hemoglobinet från gamla röda blodkroppar bryts ner. Normalt transporterar levern bort bilirubinet via gallan. När levern inte klarar av detta lämnas det gula bilirubinet kvar i kroppen, vilket ger gulsotens typiska färgton.
När det gäller spädbarn finns dock ett tydligt samband. Enligt American Diabetes Association har en gravid kvinna med dåligt kontrollerad diabetes ökad risk att föda ett barn som utvecklar gulsot. Den exakta orsaken är ännu okänd, men god blodsockerkontroll under graviditeten minskar risken. Behandlas barnets gulsot i tid är prognosen mycket god och behandlingen har en hög framgångsfrekvens.
Gulsot ska aldrig ignoreras, oavsett om du har diabetes eller inte. Kontakta din husläkare så snart som möjligt eller sök vård på akutmottagningen om symptomen kommer plötsligt eller åtföljs av feber, buksmärta eller förvirring. Tidig vård kan identifiera orsaken och förebygga allvarliga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online