Sekundärprevention av diabetes går ett steg längre än primärpreventionens arbete med medvetenhet och utbildning i samhället. Målet är att minimera sjukdomens påverkan på patienten när den väl har konstaterats. Nyckeln till framgång ligger i tidig upptäckt samt i att ge personer som befinner sig i ett tidigt stadium av sjukdomen kunskap om hur de kan anpassa sin livsstil och var de kan söka behandling för att få kontroll över sin diabetes.
Att nå ut till personer som löper ökad risk, så att de deltar i diabetesscreening, är ett viktigt första steg inom den sekundära preventionen. Kontakta din läkare för en diabetesundersökning om du tillhör någon av högriskgrupperna.
Vid typ 1-diabetes är orsakerna till stor del okända, men personer som har sjukdomen i släkten uppmanas att screenas regelbundet. Riskfaktorerna för typ 2-diabetes är bättre kartlagda. Enligt Mayo Clinic ingår följande grupper: personer med övervikt eller fetma, fysiskt inaktiva, de som har typ 2-diabetes i familjen, personer över 45 år, kvinnor som haft graviditetsdiabetes under graviditet, personer med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) samt personer med afroamerikanskt, asiatiskt-amerikanskt, ursprungsamerikanskt eller latinamerikanskt ursprung.
Om läkaren vid ett glukostest bedömer att du kan ha diabetes eller prediabetes remitteras du för ytterligare undersökningar. Målet är då att få kontroll över tillståndet innan det hinner få negativa konsekvenser för din hälsa och ditt vardagsliv.
För den som upptäcker diabetes i ett tidigt skede är kostomläggning ofta den första rekommenderade livsstilsförändringen. Enligt National Diabetes Information Clearinghouse bör blodsockret ligga mellan 70 och 130 mg/dl före måltid och helst inte överstiga 180 mg/dl efter en måltid.
För att nå dessa värden rekommenderas medelstora till större män och kvinnor som vill gå ner i vikt att äta mellan 1 600 och 2 000 kalorier per dag. Den dagliga kostplanen bör enligt samma källa innehålla åtta portioner stärkelserik mat, fyra portioner grönsaker, tre frukter, två portioner mjölkprodukter, cirka 110–170 gram kött samt högst fyra portioner fett respektive sötsaker.
Livsstilen spelar en minst lika viktig roll för att kontrollera och i vissa fall vända diabetesens effekter. Forskning publicerad i The Journal of the American College of Nutrition visar att personer som håller sig fysiskt aktiva genom arbete, träning eller annan rörelse utvecklar nedsatt glukostolerans och typ 2-diabetes betydligt mer sällan än inaktiva. En aktiv livsstil främjar dessutom viktnedgång, vilket är en avgörande faktor i diabetesprevention.
Bland andra viktiga livsstilsförändringar för personer med förhöjd diabetesrisk nämner tidskriften även att sluta röka samt att undvika stora mängder alkohol.
Sekundärprevention handlar i grunden om att agera i tid. Genom regelbunden screening, en genomtänkt kostplan och en mer aktiv vardag kan personer med tidig diabetes eller prediabetes ofta förhindra att sjukdomen förvärras – och i bästa fall normalisera sina blodsockervärden helt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online