Typ 1-diabetes: behandling, kost och livsstil

Vad är typ 1-diabetes?

Typ 1-diabetes uppstår när bukspottskörteln slutar fungera effektivt eller helt slutar producera insulin. Utan insulin kan kroppen inte omvandla socker i blodet till energi, vilket leder till farligt höga blodsockernivåer. Sjukdomen konstateras oftast genom ett blodprov som mäter blodsockernivån, ibland kompletterat med ett så kallat HbA1c-värde som visar den genomsnittliga blodsockernivån över tid.

Till skillnad från typ 2-diabetes drabbar typ 1-diabetes ofta barn, ungdomar och unga vuxna, och sjukdomen kräver livslång insulinbehandling.

Behandling med insulin

Dagens behandling för patienter med typ 1-diabetes bygger på att tillföra insulin till kroppen med hjälp av olika verktyg:

• Insulinpenna: Den vanligaste metoden, eftersom pennan har en enkel och tydlig doseringsmekanism och finns med flera olika nållängder som passar olika behov.
• Insulinpump: En liten apparat som kopplas till kroppen via en tunn slang och kontinuerligt ger kroppen små, regelbundna doser insulin – vilket efterliknar kroppens naturliga insulinutsöndring.
• Spruta: Det traditionella sättet att injicera insulin, som fortfarande används av många.

Många kombinerar även dessa verktyg med blodsockermätare eller sensorbaserad glukosmätning (CGM) för bättre kontroll över blodsockret dygnet runt.

Håll dig aktiv

Regelbunden motion förbättrar cirkulationen och stärker både den fysiska och psykiska hälsan. För personer med typ 1-diabetes kan dock fysisk aktivitet påverka blodsockernivån kraftigt. Om det finns risk att blodsockret sjunker plötsligt under träningen bör du äta ett mellanmål minst 30 minuter innan du tränar. Mät gärna blodsockret före, under och efter träningen för att lära känna kroppens reaktioner.

Långsiktiga komplikationer

Om diabetes inte hanteras ordentligt ökar risken för allvarliga hälsoproblem över tid. Personer med typ 1-diabetes har förhöjd risk för:

• Blindhet och andra ögonskador
• Hypoglykemi (lågt blodsocker)
• Hjärtsjukdom
• Högt blodtryck
• Fotproblem
• Njursjukdom
• Sjukdomar i nervsystemet

God blodsockerkontroll, regelbundna läkarbesök och hälsosamma levnadsvanor är avgörande för att förebygga dessa komplikationer.

Var ska man injicera insulin?

Att upprepat injicera insulin på exakt samma ställe på kroppen kan skapa hårda knölar under huden, där insulin har samlats i fettvävnaden (så kallad lipohypertrofi). Injicerar du insulin direkt i en sådan knöl försämras upptaget, och kroppen får därmed mindre insulin än avsett. Växla därför mellan olika injektionsställen – till exempel mage, lår, överarmar och höfter – och kontrollera huden regelbundet.

Kost vid diabetes

Amerikanska Diabetesförbundet (American Diabetes Association) poängterar att särskilda "diabetikerprodukter" är dyrare men erbjuder inga extra hälsofördelar. Faktum är att hälsosam mat ser likadan ut för alla – oavsett om man har diabetes eller inte:

• Fullkornsprodukter
• Grönsaker och frukt
• Låg fetthalt
• Måttligt med salt och socker

Genom att kombinera bra kost, regelbunden motion och korrekt insulinbehandling kan personer med typ 1-diabetes leva ett aktivt och sunt liv.