Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln och som gör det möjligt för kroppen att omvandla glukos i blodet till en energiform som cellerna kan använda. Utan insulin skulle kroppen svultit ihjäl oavsett hur mycket man åt. Här får du veta mer om hur kroppen producerar insulin och vad som händer när produktionen inte räcker till.
Bukspottkörteln är en liten körtel som ligger intill magsäcken och tunntarmen. Den producerar både hormonet insulin och enzymer som hjälper till att smälta maten vi äter. Insulinet bildas i små kluster av celler som kallas Langerhanska öar, uppkallade efter den tyske forskaren Paul Langerhans som upptäckte dem på 1860-talet. Dessa celler utgör bara cirka 1–2 procent av bukspottkörtelns volym.
Receptorer i cellerna övervakar kontinuerligt blodsockernivån. När blodsockret stiger, till exempel efter en måltid, frisätter bukspottkörteln insulin så att glukosen kan tas upp av kroppens celler.
De matsmältningsenzymer som bukspottkörteln producerar frisätts direkt i tunntarmen. Enzymerna fullbordar det arbete som magsäcken påbörjat och frigör alla näringsämnen från maten så att de kan tas upp i tunntarmen, enligt Erika Gebel, doktor i nutritionsvetenskap, i tidskriften Diabetes Forecast.
Bukspottkörtelns andra viktiga uppgift i matsmältningen är att neutralisera magsyran, som annars skulle kunna skada den känsliga slemhinnan i tunntarmen.
Människor som inte producerar tillräckligt med insulin, eller som inte kan använda det insulin de producerar på ett effektivt sätt, klassificeras som diabetiker. Diabetiker som producerar lite eller inget insulin alls har typ 1-diabetes, medan de som antingen producerar en otillräcklig mängd insulin eller är resistenta mot det insulin de producerar har typ 2-diabetes.
Personer med diabetes som producerar för lite insulin – både typ 1 och typ 2 – behöver tillföra hormonet regelbundet, oftast genom injektioner eller en insulinpump.
Diabetes är en utbredd sjukdom som kan få allvarliga konsekvenser om den inte behandlas. Enligt Diabetes MD är diabetes den femte dödligaste sjukdomen i USA. Under ett årtionde minskade dödsfallen orsakade av hjärtsjukdom, stroke och cancer, medan dödsfallen orsakade av diabetes ökade med 45 procent.
Nästan 24 miljoner människor i USA lever med diabetes, och antalet fortsätter att växa, enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Även i Sverige ökar antalet diagnostiserade fall, framför allt av typ 2-diabetes.
Allvarliga komplikationer vid diabetes inkluderar en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och stroke, nervskador, retinopati (ögonsjukdom) samt njursjukdom, enligt National Institutes of Health (NIH).
Risken för att utveckla dessa komplikationer kan dock minskas betydligt genom god kontroll av blodsockernivåerna, regelbunden fysisk aktivitet, hälsosamma kostvanor och regelbundna läkarbesök.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online