Diabetes är en sjukdom som uppstår när kroppen inte kan producera eller korrekt använda insulin – det hormon som behövs för att reglera blodsockernivåerna. Det finns fyra typer av diabetes: typ 1, typ 2, prediabetes och graviditetsdiabetes. Sjukdomen orsakas av både genetiska och miljömässiga faktorer och drabbar cirka 171 miljoner människor världen över. Idag finns det ingen känd bot mot diabetes, men med rätt behandling och livsstil kan de flesta leva ett långt och gott liv.
Tidigare kallad ungdomsdiabetes är typ 1-diabetes vanligast hos unga människor, men kan i själva verket debutera i alla åldrar. Vid denna sjukdom klarar kroppen inte av att producera insulin alls, eftersom immunförsvaret angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln.
Behandlingen består av dagliga insulininjektioner eller en insulinpump. I vissa fall kan en bukspottkörteltransplantation övervägas, men detta är inte någon bot – efter ingreppet måste patienten ta immundämpande mediciner på obestämd tid. Risken att utveckla typ 1-diabetes är högre om sjukdomen förekommer i familjen.
Tidigare benämnd åldersdiabetes drabbar typ 2-diabetes idag människor i alla åldrar och har ett starkt samband med övervikt och stillasittande livsstil. Vid typ 2-diabetes producerar kroppen antingen för lite insulin, eller så kan cellerna inte använda insulinet på rätt sätt – något som kallas insulinresistens.
Vissa grupper löper högre risk att utveckla typ 2-diabetes, bland annat personer med latinskamerikanskt, afrikanskt eller ursprungsamerikanskt påbrå. Även ärftlighet, kostvanor och fysisk aktivitet spelar en avgörande roll.
Prediabetes innebär att blodsockernivåerna är förhöjda, men ännu inte tillräckligt höga för att kunna diagnostiseras som diabetes. Tillståndet föregår nästan alltid typ 2-diabetes, om inte förebyggande åtgärder vidtas i tid.
Även om prediabetes aldrig utvecklas till fullblown diabetes kan tillståndet orsaka långvariga skador på kroppen, exempelvis belastning på hjärtat och det kärlsystemet. Det gör tidig upptäckt och livsstilsförändringar extra viktigt.
Graviditetsdiabetes uppstår hos gravida kvinnor som får högt blodsocker under graviditeten, även om de aldrig tidigare haft diabetes. Orsaken är att hormoner i moderkakan, som hjälper barnet att utvecklas, samtidigt försvårar kroppens användning av insulin och därmed skapar insulinresistens.
Utan ökade insulinnivåer för att hantera det förhöjda blodsockret kan den blivande mamman utveckla hyperglykemi. Graviditetsdiabetes kan återkomma i framtida graviditeter och ökar även risken för att modern senare utvecklar typ 2-diabetes.
Obehandlad eller dåligt kontrollerad diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som hjärtsjukdom, njurskador, depression och blindhet. Personer med diabetes kan till och med behöva njurtransplantation, och väntar de ofta på dialys – den primära processen som ersätter förlorad njurfunktion.
Allvarliga komplikationer kan även leda till amputationer av extremiteter, exempelvis fötter, samt i värsta fall döden. Med rätt behandling och god hälsohantering kan dock många människor leva långa och aktiva liv med diabetes.
Även om det idag inte finns någon bot för diabetes går det att förebygga sjukdomen, framför allt typ 2-diabetes. Viktkontroll, näringsrika matvanor och regelbunden fysisk aktivitet är tre effektiva sätt att förbättra och bibehålla hälsan – vilket också skyddar mot många andra livshotande sjukdomar.
Kontrollera din hälsa genom regelbundna läkarundersökningar och var uppmärksam på onormala kroppsliga förändringar eller beteenden som kan uppstå. Tidig upptäckt gör stor skillnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online