Helig basilika, även känd som tulsi, är en ört som har använts i Indien i århundraden inom matlagning, läkekonst och religiösa ritualer. Trots att den tillhör samma familj som den mer kända kryddbasilikan är helig basilika en helt egen växt med unika egenskaper. I takt med att diabetes ökar i Indien vänder sig allt fler diabetiker där – och även i andra delar av världen – till helig basilika som ett komplement i hanteringen av denna livsförändrande sjukdom.
Helig basilika har odlats i Indien i över 4 000 år. Växten betraktas som helig, och namnet tulsi betyder "den ojämförliga". Örten är uppkallad efter den hinduiska gudinnan Tulsi, gemål till guden Vishnu. Inom den ayurvediska medicinen räknas tulsi som den viktigaste örten av alla, och utövare svär vid dess förmåga att verka som botemedel mot en rad olika åkommor. Det sägs att tulsi återställer balansen i hela kroppen – både fysiskt och andligt.
Tulsi är en slank och upprätt växt med håriga stjälkar, motsatta blad och långa klasar av små lila blommor. Den skiljer sig lätt från vanlig basilika eftersom bladen är betydligt mindre och har tandade i stället för släta kanter. Det finns två varianter av tulsi: en grön och en purpurröd. Båda är lika användbara och kan användas omväxlande för medicinska ändamål. Växten kan odlas i de flesta delar av världen som ett frostkänsligt ettårigt exemplar, och i varmare klimat kan den övervintra och självså sig som flerårig.
När antalet diabetiker ökade i Indien började allt fler personer använda tulsi på grund av sin andliga betydelse och örtens traditionella rykte inom den indiska ayurvediska medicinen. I detta fall visade sig den traditionella medicinen ha rätt. Tulsi innehåller eteriska oljor och producerar bland annat karyofyllen, eugenol och metyleugenol. Dessa ämnen tros förbättra bukspottkörtelns funktion genom att stimulera insulinproduktionen.
En studie från 1997, publicerad i Journal of Nutritional and Environmental Medicine (1997;7(2):113–118) av V. Rai, U.V. Mani med flera, undersökte 27 patienter med icke-insulinberoende diabetes, samtliga behandlade med blodsockersänkande läkemedel. Efter en månads intag av kosttillskott med tulsi-bladpulver noterade forskarna en signifikant sänkning av blodglukos, glykerade proteiner, aminosyror och uronsyra. Man såg även en markant minskning av det onda kolesterolet.
En ytterligare studie, utförd av P. Agrawal, R.B. Singh med flera och publicerad 1996 i International Journal of Clinical Pharmacology and Therapeutics (1996 sep;34(9):406–9), genomfördes som en randomiserad, placebokontrollerad crossover-studie med enkel blindning. Totalt behandlades 40 personer. De som fick placebo uppvisade ingen eller endast marginell förbättring, medan deltagarna som fick tulsi-tillskott visade en tydlig minskning av sina blodsockernivåer.
Framgången i dessa studier, tillsammans med det växande intresset för naturläkemedel och alternativ medicin, har gjort att allt fler människor i västvärlden nu använder tulsi för att kontrollera sin diabetes. Som ett resultat finns tulsi idag att köpa på de flesta hälsokostbutiker.
För att preparatet ska kunna ha effekt vid diabetes måste det tas dagligen. Rekommenderade mängder varierar, men den vanligast förekommande dosen för diabetiker är 2,5 gram pulveriserat torkat tulsi-blad per oralt intag varje morgon. Alternativt kan man dricka ett te bryggt på en tesked torkad tulsi i en kopp vatten, tre gånger dagligen. Barn rekommenderas dock inte att använda tulsi, eftersom effekterna och eventuella biverkningar hos barn ännu inte har undersökts fullständigt.
Tulsi har ett antal möjliga biverkningar – både positiva och negativa. På plussidan visar tulsi löfte som adaptogen. Enligt Dr. John Douillard vid LifeSpa är adaptogener ämnen som verkar stressdämpande. Eftersom stress kan höja blodsockernivån kan denna positiva bieffekt också hjälpa diabetiker att hantera sin sjukdom genom att underlätta stresskontrollen. Andra gynnsamma effekter inkluderar lägre blodtryck, ökad energi och förbättrad andningsfunktion.
Hittills inga negativa biverkningar kopplade till tulsi-användning har rapporterats. Eftersom tulsi dock kan ha en antiinflammatorisk effekt bör personer som använder andra antiinflammatoriska läkemedel vara noga med tidpunkten för sitt tulsi-intag, så att inte effekterna förstärks oavsiktligt. Dessutom, eftersom tulsi ännu inte har studerats i sin helhet, avråds gravida och ammande kvinnor från att använda örten utan att först konsultera sin läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online