Höga blodsockervärden innebär att blodglukosnivån ligger över det normala intervallet på 70–120 milligram per deciliter. När du äter omvandlar kroppen maten till socker, eller glukos, som fungerar som bränsle för kroppens celler. Samtidigt frisätter kroppen insulin, ett hormon som hjälper sockret att transporteras in i muskelcellerna. Producerar kroppen inte tillräckligt med insulin, eller använder den insulinet ineffektivt, blir resultatet att sockret stannar kvar i blodet – vilket ger förhöjda blodsockernivåer.
Personer med typ 1-diabetes producerar inget eget insulin och måste därför injicera insulin för att hålla blodsockret stabilt. Vid typ 2-diabetes produceras antingen för lite insulin, eller så svarar kroppens celler inte ordentligt på hormonets signaler. Flera olika faktorer kan ligga bakom utvecklingen av typ 2-diabetes och högt blodsocker.
Hundra procent av alla kolhydrater omvandlas till glukos inom två timmar efter intag. Kolhydrater finns i spannmål, bröd, pasta, ris, kex, stärkelserika grönsaker, mjölkprodukter och mellanmål. Äter du för stora mängder kolhydrater klarar insulinet inte av att hantera allt glukos, som då ansamlas i blodet. Därför behöver många personer med diabetes räkna sina kolhydrater noggrant för att hålla intaget under kontroll.
Personer med diabetes som inte bevakar sitt kolhydratintag och samtidigt konsumerar fettrik mat riskerar att utveckla fetma och insulinresistens. Insulinresistens innebär att kroppen inte längre kan använda insulinet effektivt, vilket leder till stigande glukosnivåer i blodet. Blodflödet begränsas dessutom eftersom kolesterol och socker förtränger blodkärlen och försvagar kärlväggarna.
Motion får kroppen att använda sockret som energi. En stillasittande livsstil innebär å andra sidan att sockret inte förbrukas, vilket resulterar i förhöjda nivåer i blodet. Experter rekommenderar att personer med diabetes rör på sig i minst 30 minuter varje dag – gärna genom promenader, cykling eller annan lätt träning.
När du utsätts för stress aktiveras kroppens kamp-eller-flykt-reaktion. Som svar ökar produktionen av hormoner som adrenalin och kortisol, vilka gör att mer glukos släpps ut i blodet som beredskap för den energi kroppen tror sig behöva. Stress kan orsakas av trötthet och sömnbrist, men även av problem på jobbet eller i familjen.
Har dina föräldrar eller syskon diabetes är risken betydligt större att du själv utvecklar sjukdomen. Vissa etniska grupper är också mer sårbara. Afroamerikaner, latinamerikaner, ursprungsamerikaner och asiatiska amerikaner är exempel på grupper som oftare drabbas av typ 2-diabetes.
Genom att kombinera regelbundna blodsockerkontroller, en balanserad kost med måttliga kolhydratportioner, daglig fysisk aktivitet och effektiv stresshantering går det ofta bra att hålla blodsockret på en jämnare nivå. Rådfråga alltid din läkare eller diabetessköterska innan du gör större förändringar i kosten eller behandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online