Den mänskliga kroppen är byggd för att producera insulin under matsmältningen – ett hormon som bryter ner de sockerarter som kommer ut i blodet. Insulin bildas efter varje måltid, men de flesta av oss lägger knappast någon tanke på det. När diabetes utvecklas försämras kroppens förmåga att bilda insulin, sockret ansamlas i blodet och blodsockervärdena stiger. Detta leder till högt blodsocker och en rad andra symtom som kännetecknar sjukdomen. Tidig upptäckt är avgörande för att förhindra skador på vitala organ orsakade av långvarigt förhöjt blodsocker.
Glukos, eller blodsockernivån, anger hur mycket socker som finns i kroppen. Blodsockret är som lägst på morgonen eller efter ett faste på åtta till tio timmar – vilket också är den bästa tiden för diabetiker att mäta sitt blodsocker.
Efter måltider stiger blodsockret något för att sedan återgå till det normala inom ett par timmar. Hos personer med diabetes förblir blodsockret förhöjt efter måltider, om inte insulin ges för att hjälpa kroppen att bearbeta sockret under matsmältningen. När kroppen hanterar socker normalt ligger blodsockervärdet mellan 80 och 110 mg/dl (ungefär 4,4–6,1 mmol/l). Vid diagnos av diabetes kan nivån nå upp till 600 mg/dl (cirka 33 mmol/l) eller högre.
Kontroll av blodsockret är den enda behandlingen – än så länge finns det inget botemedel mot denna kroniska sjukdom. Med rätt kost, regelbunden motion, medicinsk vård och ordinerad medicinering går det dock att undvika de flesta kort- och långsiktiga problem som diabetes medför.
Det enda sättet att veta om du har kontroll över din diabetes är att övervaka blodsockernivåerna. Detta bör göras så ofta som din läkare rekommenderar. Läkaren anger vilka värden som är acceptabla eller vilken målnivå du bör sikta på, och låter dig oftast föra en dagbok över mätningarna.
För de flesta diabetiker blir nästa utmaning, när blodsockret väl är under kontroll, att det inte ska sjunka för lågt. Därför är noggrann övervakning och dokumentation extra viktigt. Att enbart ta medicin utan att samtidigt förändra sin livsstil ökar risken för toppar och dalar under dagen. Det kan få dig att må betydligt sämre och ge symtom som ökad trötthet, svårigheter med minne och koncentration, suddig syn och yrsel.
Om diabetes lämnas obehandlad eller okontrollerad kan högt blodsocker leda till högt blodtryck, högt kolesterol, kranskärlssjukdom, pankreatit, neuropati, synskador och fettlever.
Vissa grupper löper större risk att utveckla diabetes på grund av genetiska faktorer. Det gäller bland annat personer med fetma, personer som har sjukdomen i släkten samt vissa etniska grupper som hispanics, ursprungsbefolkningar i Amerika, afro-karibier och stillahavsöbor.
Typiska symtom på diabetes är täta urinträngningar, onormal törst, ökad aptit, snabb viktnedgång och trötthet.
Regelbundna blodsockerkontroller rekommenderas från 50 års ålder, samt tidigare och regelbundet för personer som tillhör någon av riskgrupperna ovan.
Det finns flera olika metoder för att undersöka blodsockernivåer:
Din läkare rekommenderar de tester som passar bäst utifrån dina symtom, din ålder och eventuella andra sjukdomar du kan ha.
Att hålla blodsockret under kontroll kräver ett verkligt engagemang. Ersätt vitt socker och vitt mjöl med fullkornsprodukter och honung, och se till att äta fiber dagligen. Utbilda dig om glykemiskt index – lär dig vilka livsmedel som har ett högt respektive lågt index, och välj i första hand livsmedel med lågt index.
Om möjligt, låt en nutritionist bli en del av ditt vårdteam och sök upp en läkare i din närhet som specialiserat sig på diabetes. Det finns även stödgrupper, tidskrifter, kokböcker, webbplatser och kostrådgivning särskilt anpassade för diabetiker.
Diabetes kan vara en försvagande sjukdom – ta kontrollen över ditt blodsocker, och låt inte blodsockret ta kontrollen över dig!
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online