Diabetes mellitus (Typ 1, Typ 2, och andra specifika typer) uppfyller varje kriterium för en kronisk sjukdom: indefinidad varaktighet, irreversibel patofysiologi, systemiska komplikationer, och krav på kontinuerlig aktiv hantering.
Sex definierande egenskaper
- Permanens: Betacellförstöring (T1D) eller progressiv insulinresistens/betacellmisslyckande (T2D) vänder inte spontant. Remission (T2D) ≠ botemedel – recidiv är typiskt utan upprätthållen intervention.
- Metabolisk dysreglering: Kronisk hyperglukemi driver glykering (AGEs), oxidativ stress, PKC-aktivering, polyol-vägsflöde, hexosamin-väg – skadar kärl och nerver.
- Multisystemkomplikationer:
- Makrovaskulära: KHK, stroke, PAD (2–4× risk)
- Mikrovaskulära: Retinopati (blindhet), Nefropati (ESRD), Neuropati (sår, amputation, gastropares)
- Daglig självhanteringsbörda: Glukosövervakning (CGM/BGM), läkemedelstitrering (insulin/orala), kolhydraträkning, hypoglycemiprevention, sjukdagsregler, enhetshantering.
- Livsstilsintegration: Varje måltid, aktivitet, resa, sjukdom, stressor kräver diabetes-kalkyl. Inga "lediga dagar".
- Livskvalitetspåverkan: Diabetes-distress (30–40 %), depression (2× allmänbefolkning), ångest, ekonomisk toxicitet (insulinkostnader), stigma.
Men: Det är hanterbart
DCCT/EDIC (T1D) och UKPDS (T2D) visade att intensiv kontroll minskar komplikationer med 35–76 %. Moderna verktyg (CGM, pump, GLP-1/SGLT2, closed-loop) gör mål mer uppnåeliga. Livslångt partnerskap med endokrinologi, diabetesutbildning och primärvård är standarden.
Kronisk betyder inte hopplöst. Det betyder "varje dag betyder något".
