Frågan om vad som räknas som övervikt eller fetma hos barn är vanlig bland både föräldrar och ungdomar. Svaret är inte alltid enkelt, eftersom barn växer i olika takt och kroppar ser olika ut. Ett vanligt verktyg för att göra en bedömning är dock de tillväxtkurvor som tagits fram av amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC).
CDC har utvecklat tillväxtkurvor som används för att bedöma om ett barn ligger inom ett hälsosamt viktområde i förhållande till sin längd och ålder. Enligt dessa kurvor bör en 12-årig pojke som är cirka 152 cm lång (motsvarande 5 fot) väga mellan ungefär 34 och 52 kilo. För en 12-årig flicka med samma längd ligger det normala intervallet på cirka 34 till 50 kilo.
Dessa siffror ska dock ses som riktmärken snarare än exakta gränsvärden. Barns kroppar utvecklas i olika takt, och faktorer som arv, pubertetstillstånd och fysisk aktivitet spelar stor roll.
Inom medicinen används ofta så kallade percentiler för att bedöma barns vikt. Om ett barns vikt ligger över den 95:e percentilen på CDC:s tillväxtkurva – det vill säga att barnet väger mer än 95 procent av jämnåriga barn med samma längd – klassas barnet som fett, alltså med fetma.
Ligger vikten mellan den 85:e och 95:e percentilen betraktas barnet vanligtvis som överviktigt. Detta innebär att vikten är högre än genomsnittet, men ännu inte på fetmanivå.
Det är viktigt att komma ihåg att enskilda siffror aldrig ger hela bilden av ett barns hälsa. Är du orolig för ditt eget barns vikt eller utveckling är det bäst att kontakta barnavårdscentralen eller skolhälsovården. Vårdpersonal kan mäta längd, vikt och eventuellt beräkna BMI för åldern samt ge individuellt anpassade råd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online