
För att ett barn ska födas med blodgruppen A positiv (A+) måste två villkor uppfyllas samtidigt. Barnet måste ärva ett A-anlag från minst en av föräldrarna inom ABO-systemet, och det måste också ärva ett RhD-positivt anlag från minst en förälder när det gäller rhesusfaktorn.
Varje person har två anlag för sin blodgrupp – ett från mamman och ett från fadern. Inom ABO-systemet finns tre varianter: A, B och 0 (O). Anlaget 0 är recessivt, vilket innebär att en person med blodgrupp A antingen har två A-anlag (AA) eller ett A-anlag tillsammans med ett dolt 0-anlag (AO).
Rhesusfaktorn (Rh) följer samma princip. Det Rh-positiva anlaget (D) är dominant över det Rh-negativa (d). En Rh-positiv person kan alltså bära på både D och d, medan en Rh-negativ person alltid har två d-anlag.
Baserat på dessa regler är följande kombinationer av föräldrarnas blodgrupper de mest typiska när ett barn får blodgruppen A+:
I samtliga dessa fall bidrar den ena föräldern med ett A-anlag, medan minst en av föräldrarna för vidare det dominanta RhD-positiva anlaget.
Listan ovan är inte heltäckande. Även andra kombinationer kan resultera i ett A-positivt barn, till exempel:
Eftersom en person med blodgrupp AB bär på både A- och B-anlag kan hen för vidare A till barnet, vilket gör även dessa kombinationer möjliga.
Att båda föräldrarna exempelvis har A+ garanterar dock inte att barnet blir A+. Om båda bär på ett dolt 0-anlag (AO) finns det en risk att barnet istället får blodgrupp 0, och om båda dessutom bär på Rh-negativa anlag kan barnet bli Rh-negativt. Barnets blodgrupp beror alltså alltid på den exakta genetiska kombination som ärvs från vardera föräldern.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online