DXA (Dual-Energy X-ray Absorptiometry) är den mest använda, precisa och tillgängliga metoden för att mäta benmineraldensitet (BMD) och bedöma kroppsammensättning.
Vad DXA mäter
- BMD (g/cm²): Typiskt vid ländrygg (L1–L4), höft (femoral neck, total höft), och underarm (1/3 radius).
- T-värde: Standardavvikelser från ett ungt-vuxet referensmedelvärde. Normal ≥ –1,0; osteopeni –1,0 till –2,5; osteoporos ≤ –2,5.
- Z-värde: Jämförelse med ålder-, köns- och etnicitetsmatchade jämförelsegrupper; används för premenopausala kvinnor, män under 50, och barn.
- Kroppsammensättning: Fettmassa, fettfri massa, visceralt fettvävnad (VAT), och appendikulär fettfri massa (för sarkopeni-bedömning).
Kliniska indikationer (USPSTF & Riktlinjer)
- Kvinnor ≥65 år; män ≥70 år.
- Postmenopausala kvinnor <65 med riskfaktorer (FRAX 10-års major osteoporotisk frakturrisk ≥8,4 %).
- Män 50–69 med riskfaktorer.
- Fragilitetsfraktur, glukokortikoidterapi (≥5 mg prednisolon ≥3 månader), organtransplantation, uppföljning av osteoporosbehandling.
Procedur & Säkerhet
- Tar 10–20 minuter; patient ligger på rygg.
- Mycket låg strålningsdos (~1–10 µSv, mindre än en dag bakgrundsstrålning).
- Inget kontrast, fasta eller särskild förberedelse krävs.
- Kontraindicerat vid graviditet (relativt); nylig nukleärmedicinsk eller bariumundersökning kan störa.
Utöver BMD: FRAX & TBS
- FRAX: Beräknar 10-års sannolikhet för major osteoporotisk och höftfraktur med kliniska riskfaktorer ± BMD.
- TBS (Trabekulärt Benpoäng): En texturindex härlett från DXA-bilder som speglar benmikroarkitektur; en oberoende prediktor för frakturrisk.
DXA förblir central för osteoporosdiagnostik, frakturriskbedömning och behandlingsuppföljning.