Akut gikt, eller giktartrit, är en form av artrit som orsakar plötsliga attacker av ömhet och intensiv smärta i lederna. Sjukdomen kan drabba vem som helst, men är vanligare hos män och hos kvinnor efter menopaus. Gikt uppstår när ett överskott av urinsyra leder till att skarpa uratkristaller bildas runt kroppens leder. Dessa kristaller kan utlösa kraftig smärta och inflammation i de drabbade lederna.
Symtomen kan både behandlas och förebyggas med läkemedel. Även kostförändringar spelar en viktig roll för att minska risken för nya giktattacker. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna, riskfaktorerna och de mest effektiva behandlingsalternativen.
Gikt orsakas av en ansamling av uratkristaller runt en led, vilket ger upphov till kraftig inflammation och smärta. Kristallerna bildas till följd av höga nivåer av urinsyra i blodet. Urinsyra produceras när puriner bryts ned i kroppen och tas också upp via vissa livsmedel, exempelvis svamp, sparris, sill, ansjovis och inälvsmat.
Normalt löses urinsyran upp i blodet, transporteras till njurarna och utsöndras sedan med urinen. Ibland utsöndrar dock njurarna inte tillräckligt mycket urinsyra, eller så producerar kroppen för stora mängder. Överskottet kristalliserar sig då till skarpa uratkristaller som samlas runt lederna.
Personer som konsumerar stora mängder alkohol löper större risk att drabbas av gikt. Även vissa sjukdomar, som högt blodtryck, diabetes, förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) och åderförkalkning, ökar risken. Läkemedel som tiaziddiuretika och lågdosacetylsalicylsyra kan dessutom höja urinsyranivån i kroppen.
Gikt bör behandlas för att förhindra allt intensivare smärta och skador på de drabbade lederna. En läkare kan ställa diagnos med hjälp av ett ledvätskeprov och ett blodprov, och ofta krävs läkemedel för en effektiv behandling.
Receptfria antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) används för att minska den inflammation och smärta som gikt orsakar. Vanliga exempel är ibuprofen och naproxen. Starkare preparat kan erhållas på recept. Hos personer som inte tål NSAID kan istället kolchicin användas för att kontrollera besvären.
Prednisolon kan användas för att behandla giktrelaterad inflammation och smärta. Läkemedlet kan tas i tablettform eller injiceras direkt i den drabbade leden. Kortikosteroider används oftast när NSAID eller kolchicin inte kan ges.
Vid återkommande giktattacker kan läkaren förskriva allopurinol (exempelvis Zyloprim eller Aloprim). Dessa läkemedel minskar mängden urinsyra som produceras i kroppen. Vanliga biverkningar är låga blodvärden och hudutslag.
Probenecid är ett läkemedel som hjälper njurarna att avlägsna överskottet av urinsyra från kroppen. Det kan dock öka risken för njursten. Andra möjliga biverkningar är magont och hudutslag.
Enligt Mayo Clinic kan en kost med lägre halt av puriner bidra till att minska risken för giktattacker. En giktvänlig kost innebär mer mejeriprodukter med låg fetthalt och komplexa kolhydrater, samt mindre rött kött och skaldjur. Alkohol bör undvikas helt.
För personer med övervikt kan viktnedgång dessutom hjälpa till att sänka urinsyranivån i kroppen och därmed förebygga framtida attacker.
Om du drabbas av plötslig, kraftig ledsmärta med rodnad, värme och svullnad – ofta i stortån – bör du kontakta vården för undersökning och diagnos. Med rätt behandling och livsstilsförändringar går det bra att hålla gikten under kontroll och leva ett aktivt liv utan återkommande attacker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online