Betahistin (Vasteral) vid Ménières sjukdom
Vasteral är ett varumärke för betahistindihydroklorid, en histaminanalog (H₁-agonist / H₃-antagonist) som används för att minska yrsel, tinnitus och hörselskada associerade med Ménières sjukdom (endolymfatisk hydrops).
Verkningsmekanism
- Förbättrar mikrocirkulation i stria vascularis → minskar endolymfatisk tryck.
- Modulerar vestibulära kärnors neurotransmission → minskar yrselssignaler.
Dosering och administration
| Form | Typisk vuxendos | Anmärkningar |
|---|
| Tabletter (8 mg, 16 mg, 24 mg) | 8–16 mg TID (24–48 mg/dag); max 48 mg/dag | Med måltider för att minska mag-tarm-besvär. 24 mg SR finns (BID). |
| Injektion (lösning för IV/IM) | 25 mg (1 ampull) dagligen eller BID | Akuta svåra attacker; sjukhusmiljö; ej för kroniskt bruk. |
Dos titrering: Börja lågt, öka baserat på svar. Behandlingsprov ≥4–6 veckor för full effekt.
Vanliga biverkningar (≥1%)
- GI: Illamående, dyspepsi, magsmärta, gas (mest vanliga)
- Huvudvärk
- Yrsel (paradoxalt)
- Hudreaktioner: utslag, klåda, urtikaria
Allvarliga biverkningar (sällsynta)
- Bronkospasm (försiktighet vid astma)
- Överkänslighet (angioödem, anafylaxi)
- Sänkt anfallströskel (försiktighet vid epilepsi)
- Hjärtliga: takykardi, hjärtklappning
Kontraindikationer & försiktighetsåtgärder
- Kontraindicerad: Feokromocytom (risk för katekolaminfrisättning), överkänslighet.
- Försiktighet: Magsårssjukdom (↑ magsyra), astma, hypotension, njur-/leverpåverkan, graviditet/amning (otillräcklig data – undvik om inte nytta > risk).
- Läkemedelsinteraktioner: Antihistaminer (H₁-blockers) kan minska effekt; MAO-hämmare (teoretiskt); beta-agonister.
Uppföljning
- Symptomdagbok (yrselfrekvens/allvarlighetsgrad, tinnitus, hörsel).
- Regelbunden audiometri.
- Bedöm GI-tolerans; ta med mat.
Betahistin är generellt väl tolererad. Om ineffektiv efter 3 månader, omvärdera diagnos och överväga alternativ (diuretika, vestibulär rehab, intratympaniskt gentamicin, kirurgi).
